Nakna framför pärleporten i Kumla
Det blev banne mig en religiös upplevelse igen...
De kom från världens alla hörn för att ge bort gåvor i ett stall. Men i stället för rökelser och myrra blev det Kalle Anka-pockets, designerglasögon och punkskivor i bounty.
Och visst satt vi där, som nakna framför pärleporten. IT-miljonärer, studerande, optiker, journalister, dagdrivare, suputer och till och med en brynäsare. Alla var vi lika vid pokerbordet. Ingen var mer, ingen mindre. Förutom några kilo hit eller dit.
Visserligen missbrukades nattvardsvinet av vissa, men jag tror att alla hade gått hem med något varmt i bröstet ändå. Poker förbrödrar, eller försystrar om ni så vill. Och Mikes lada utanför Kumla är den perfekta kyrkan för oss religiösa fanatiker.
Så hur gick "Rock n Roll – The Wildest Poker Tournament 2010" då?
40 spelare hade samlats. Då de flesta använde sina fulla rättigheter vad det gäller rebuys och addons kan man säga att inköpet låg strax under tusingen. Dessutom sponsrade Nordicbet med en pokerweekend i Tallinn. Från början skulle den gå till vinnaren, men det bestämdes istället att paketet skulle gå till hemlig placeringen som lottades fram innan start.
- Jag tror 23:an vinner, sa John H.
- Jag tror 23:an vinner, sa optikern.
Det var lite lustigt, för de sa det på olika håll. Och de kom nära...
Visst hördes det ett och annat Rock n roll även denna gång. J-O var på sitt bästa humör.
- Ni kan ju inte spela poker!vrålade han efter en timma när han som vanligt var överlägsen chipleader.
- Näe, vi vet, sa vi.
- Men varför gör ni det då!!??
Ingen kunde riktigt svara på det. Kanske var det den religiösa upplevelsen vi sökte?
Själv började jag fiska i ett högt tempo. Startstapeln på 5k var snart uppe i 15k. Då gjorde jag dock direkt en rebuy på 5k,vilket var tillåtet om man kom under startstack. Lite senare tappade jag lite fokus när jag på brädan Q J 5 8 blev all in med Q8 mot KQ i en 12k-pott.
- Åsså kommer kungen på river, gapade John H.
Och givetvis fick han rätt. Pungsvett också.
Jaja, bara att kämpa vidare. Spelade dock inte någon briljant poker denna kväll och gjorde moves i helt fel läge. Förlorade bland annat halva stacken efter att ha reraisat cutoff med KJ och floppat toppar för att springa rakt in i AA. När jag sedan som shortstack skulle slowspela en KK och lät big blind turna in en hålstege så såg det riktig illa ut. Jag var nära korset.
Domedagshanden kom när jag på big blind vek upp 78s. Alla foldade fram till knappen som höjde till 800 med blinds på 150/300 plus ante. Jag hade 5k i stacken och var säker på att han hade en skithand som han skulle kunna lägga. Så jag gick allin. Blixtsyn av JJ. Suverän read dybban.
Men mitt miserabla move blev ändå kvällens bästa. Min 24:e plats var nämligen kvällens vinnare av Tallinnresan. Resa, hotell, mat och två turrar i Tallinn är inte fy skam för en ynka 24:a. Visst var det något religöst med i spelet...
Efter det blev det cashgame (5/5 kr) där jag hade riktigt flyt och plussade 3k på en timma. Sen åkte optikern ut och vi bestämde oss för att det var en dag idag också. Vem som vann har jag ingen aning om. Både Illivillja, Mike och ta mig tusan Valterego himself var kvar i turren när vi drog.
Tack alla som gjorde min kväll. Mike för hela den religösa upplevelsen, J-O för rocken och alla rövarhistorier, Valterego för skjutsen, John H för kungen (jag har förlåtit dig), Crappy för att han inte legat med frugans syster (hade hon haft nån så hade du, jag vet), Klyka för ditt snabba ingripande när jag spillde öl och the Admin för jäkla trevligt sällskap i taxin mot helvetet och tillbaka. Jag hoppas jag får se er alla igen. Nakna ihop framför pärleporten utanför Kumla.
De kom från världens alla hörn för att ge bort gåvor i ett stall. Men i stället för rökelser och myrra blev det Kalle Anka-pockets, designerglasögon och punkskivor i bounty.
Och visst satt vi där, som nakna framför pärleporten. IT-miljonärer, studerande, optiker, journalister, dagdrivare, suputer och till och med en brynäsare. Alla var vi lika vid pokerbordet. Ingen var mer, ingen mindre. Förutom några kilo hit eller dit.
Visserligen missbrukades nattvardsvinet av vissa, men jag tror att alla hade gått hem med något varmt i bröstet ändå. Poker förbrödrar, eller försystrar om ni så vill. Och Mikes lada utanför Kumla är den perfekta kyrkan för oss religiösa fanatiker.
Så hur gick "Rock n Roll – The Wildest Poker Tournament 2010" då?
40 spelare hade samlats. Då de flesta använde sina fulla rättigheter vad det gäller rebuys och addons kan man säga att inköpet låg strax under tusingen. Dessutom sponsrade Nordicbet med en pokerweekend i Tallinn. Från början skulle den gå till vinnaren, men det bestämdes istället att paketet skulle gå till hemlig placeringen som lottades fram innan start.
- Jag tror 23:an vinner, sa John H.
- Jag tror 23:an vinner, sa optikern.
Det var lite lustigt, för de sa det på olika håll. Och de kom nära...
Visst hördes det ett och annat Rock n roll även denna gång. J-O var på sitt bästa humör.
- Ni kan ju inte spela poker!vrålade han efter en timma när han som vanligt var överlägsen chipleader.
- Näe, vi vet, sa vi.
- Men varför gör ni det då!!??
Ingen kunde riktigt svara på det. Kanske var det den religiösa upplevelsen vi sökte?
Själv började jag fiska i ett högt tempo. Startstapeln på 5k var snart uppe i 15k. Då gjorde jag dock direkt en rebuy på 5k,vilket var tillåtet om man kom under startstack. Lite senare tappade jag lite fokus när jag på brädan Q J 5 8 blev all in med Q8 mot KQ i en 12k-pott.
- Åsså kommer kungen på river, gapade John H.
Och givetvis fick han rätt. Pungsvett också.
Jaja, bara att kämpa vidare. Spelade dock inte någon briljant poker denna kväll och gjorde moves i helt fel läge. Förlorade bland annat halva stacken efter att ha reraisat cutoff med KJ och floppat toppar för att springa rakt in i AA. När jag sedan som shortstack skulle slowspela en KK och lät big blind turna in en hålstege så såg det riktig illa ut. Jag var nära korset.
Domedagshanden kom när jag på big blind vek upp 78s. Alla foldade fram till knappen som höjde till 800 med blinds på 150/300 plus ante. Jag hade 5k i stacken och var säker på att han hade en skithand som han skulle kunna lägga. Så jag gick allin. Blixtsyn av JJ. Suverän read dybban.
Men mitt miserabla move blev ändå kvällens bästa. Min 24:e plats var nämligen kvällens vinnare av Tallinnresan. Resa, hotell, mat och två turrar i Tallinn är inte fy skam för en ynka 24:a. Visst var det något religöst med i spelet...
Efter det blev det cashgame (5/5 kr) där jag hade riktigt flyt och plussade 3k på en timma. Sen åkte optikern ut och vi bestämde oss för att det var en dag idag också. Vem som vann har jag ingen aning om. Både Illivillja, Mike och ta mig tusan Valterego himself var kvar i turren när vi drog.
Tack alla som gjorde min kväll. Mike för hela den religösa upplevelsen, J-O för rocken och alla rövarhistorier, Valterego för skjutsen, John H för kungen (jag har förlåtit dig), Crappy för att han inte legat med frugans syster (hade hon haft nån så hade du, jag vet), Klyka för ditt snabba ingripande när jag spillde öl och the Admin för jäkla trevligt sällskap i taxin mot helvetet och tillbaka. Jag hoppas jag får se er alla igen. Nakna ihop framför pärleporten utanför Kumla.
Dybban-look-a-like
För några år sedan, när jag inte hade någon skäggväxt och var lite mer babyface, så fick jag ofta höra att jag var lik Jimmy Jansson. Snubben har i försig en rätt snygg tjej, men är ju knappast någon jätteball kille som man vill efterlikna. Därför förskte jag ofta avstyra diskussionerna när de dök upp.
Det gick till och med så långt att jag under ett besök på Svt blev tagen för att vara Jimmy Jansson av Musikbyråns programledare. När de förstod att det var dybban de pratade med och inte Jimmy så frågade de mig om de fick ta en bild av mig för dagen efter skulle Jansson nämligen närvaro i studion. Eftersom de just då hade en look-a-like-tävling så passade det ju bra. Det blev mitt första tv-framträdande. Jag skämdes som en hund dan efter programmet visades.
Jag är inte homofob på något sätt men, som Lapproffe hade uttryckt det, bilden var i "bögigaste" laget. Då Eksjö dessutom är en liten stad fick jag höra om det där till leda.
Därför blev jag i dag mycket glad när Pokerstar-Mattias gjorde en ny "look-a-like" där dybban var lik någon annan. Visserligen är inte denna person heller någon gladiator direkt, men det är ett steg i rätt riktning. Han har ju ändå spelat gitarr med Håkan Hellström. Gå in och kolla här om vad ni tycker...
Det gick till och med så långt att jag under ett besök på Svt blev tagen för att vara Jimmy Jansson av Musikbyråns programledare. När de förstod att det var dybban de pratade med och inte Jimmy så frågade de mig om de fick ta en bild av mig för dagen efter skulle Jansson nämligen närvaro i studion. Eftersom de just då hade en look-a-like-tävling så passade det ju bra. Det blev mitt första tv-framträdande. Jag skämdes som en hund dan efter programmet visades.
Jag är inte homofob på något sätt men, som Lapproffe hade uttryckt det, bilden var i "bögigaste" laget. Då Eksjö dessutom är en liten stad fick jag höra om det där till leda.
Därför blev jag i dag mycket glad när Pokerstar-Mattias gjorde en ny "look-a-like" där dybban var lik någon annan. Visserligen är inte denna person heller någon gladiator direkt, men det är ett steg i rätt riktning. Han har ju ändå spelat gitarr med Håkan Hellström. Gå in och kolla här om vad ni tycker...
Ett självförtroende att dö för
Han var den som alltid hade en dräpande kommentar i bakfickan. Utan att tänka på det själv hade han förmågan att hitta andras ömma tår. Han såg svagheterna och spelade sina kort. Det var därför ingen tillfällighet att det var just han som myntade uttrycket ”Simone” i sjuan. Visst, jag hade långt hår och var rätt lik Simone i ”Dårfinkar och dönickar”, men ingen kille i yngre tonåren vill bli kallad för tjej. Min ömma punkt.
Som nyinflyttad 13-åring avskydde jag honom. Han var inte smartast, snyggast eller bäst på idrott. Ändå hade han ett självförtroende som om han var det. Det var väl det som gjorde folk lite nyfikna. Vet han något ingen annan vet? Vad får just honom att tro att han är något? Och så de där kommentarerna. De korta, humoristiskt kyliga kommentarerna som kunde golva vem som helst. Oftast kom de liksom i förbifarten. Hypnosiska. Som om man inte riktigt skulle tänka på dem förrän efteråt. Men när de väl nådde hjärnan så stannade de där. De sitter där än i dag.
När vi var 14 år så blev han ihop med tjejen jag var kär i. Jag vet inte varför jag fattade tycke för henne. Vi satt bredvid varandra på engelskan och så blev det så. Hon var väl dessutom lagom snygg för att man skulle ha en rimlig chans. Men så på väg hem med bussen från en klassresa på Äventyrsbadet i Jönköping satt han plötsligt och kelade med just den tjejen. Han var så där full av självförtroende som bara han kunde vara. Och hon såg ut att smälta. Jag var imponerad i min avundsjuka.
Han utnyttjade alltid sina kort till fullo. När jag tänker tillbaka på de här åren inser jag att han var den ultimata pokerspelaren. Det var nog därför han med tiden blev min bästa vän. Det, musikintresset och Monopol.
Att han aldrig utnyttjat sin fulla potential som korthaj och istället blev optiker är en annan historia. Den får han berätta själv.
Djuplodande intervju...
Nu har det kommit upp en intervju på Svenska spels hemsida med Sverigerankingvinnaren dybban. Jag skulle vilja säga att den verkligen gräver på djupet och får fram många delar av min komplexa person. Men det kan jag förstås inte.
Då jag vet att det kan vara rätt jobbigt att intervjua så försökte jag "komma på" så skrivvärda svar som möjligt på frågorna. Mina "roliga" anekdoter verkade dock inte intressera något nämnvärt. Det kom nämligen bara med fyra raka frågor och med det tillrättalagda språket pratar jag som en gammal "Lundsbergare". Inte för att jag hade väntat mig något överdådigt av Svenska spel, men hoppet finns ju alltid där...
Dessutom ser jag ut som en glasögonorm, ala optikern himself, på bilden. Visserligen valde jag ut den själv, men brillorna såg inte så stora ut här hemma. Och jag som inte ens brukar använda glasögon. Har dem bara när jag ser på tv eller går på konserter. Men av någon anledning var bilden den enda som fanns här hemma där jag inte förvrider ansiktet i någon konstig grimas. Dybban är inte så fotogenique.
I dag har jag spelat många timmar poker. Det har varit en riktig bergochdalbana. Back 6k under dagen. Och plus 9k under kvällen. Eller som frugan hade beskrivit det: Minus en Louis Vuittonväska på dagen och plus en burberryväska på kvällen. Imorgon ska jag nog bara spela på kvällen.
Då jag vet att det kan vara rätt jobbigt att intervjua så försökte jag "komma på" så skrivvärda svar som möjligt på frågorna. Mina "roliga" anekdoter verkade dock inte intressera något nämnvärt. Det kom nämligen bara med fyra raka frågor och med det tillrättalagda språket pratar jag som en gammal "Lundsbergare". Inte för att jag hade väntat mig något överdådigt av Svenska spel, men hoppet finns ju alltid där...
Dessutom ser jag ut som en glasögonorm, ala optikern himself, på bilden. Visserligen valde jag ut den själv, men brillorna såg inte så stora ut här hemma. Och jag som inte ens brukar använda glasögon. Har dem bara när jag ser på tv eller går på konserter. Men av någon anledning var bilden den enda som fanns här hemma där jag inte förvrider ansiktet i någon konstig grimas. Dybban är inte så fotogenique.
I dag har jag spelat många timmar poker. Det har varit en riktig bergochdalbana. Back 6k under dagen. Och plus 9k under kvällen. Eller som frugan hade beskrivit det: Minus en Louis Vuittonväska på dagen och plus en burberryväska på kvällen. Imorgon ska jag nog bara spela på kvällen.
I helgen rockar vi!
På Lördag är det dags för "Rock n Roll – The Wildest Poker Tournament 2010" i Kumla. Eftersom en bild säger mer än tusen ord lånar jag Lapproffes fenomenala teckning över hur det såg ut förra gången det begav sig.
Stående till höger har vi den klockrena huvudpersonen J-O, mannen vars segervrål hela turren döptes efter. Personligen är jag mest stolt över att ha fått en egen MC-klubb. Jag kan behöva lite extra hår på bröstet inför mötet med alla dessa giganter i Mikes lada.
Behöver jag säga att det ska bli förbaskat roligt?
3–4 reklamblad under strumporna
1999 lekte livet. Jag var Eksjös stora fotbollstalang och gick som 16-åring rakt in i startelvan hemma mot division 2-laget Myresjö i Svenska Cupen. På läktarna satt Örgrytes talangscouter efter tips från min tränare. Självförtroendet var på topp och jag slog vad 500 spänn med min lagkapten att jag innan år 2010 skulle spela i Allsvenskan.
2010 kändes då som en evighet framåt. Men nu är det här. Och lika långt bort som 2010 var då är Allsvenskan nu. I dag var jag dock tillbaka på planen för en inomhusturnering i Vrigstad. Mitt Höreda tog sig faktiskt till slutspel i cupen, men där tog det stopp mot meriterat motstånd.
Själv känner jag mig som en gammal avdankad "has-been". Visseligen petade jag in nån balja, men standarden på mitt nuvarande spel kan väl sammanfattas med mina benskydd. Då jag hade glömt skydd fick jag vackert vika ihop 3-4 reklamblad och stoppa in under strumporna. Tur att ingen såg eländet. Och att Örgrytes talangscouter höll sig hemma.
2010 kändes då som en evighet framåt. Men nu är det här. Och lika långt bort som 2010 var då är Allsvenskan nu. I dag var jag dock tillbaka på planen för en inomhusturnering i Vrigstad. Mitt Höreda tog sig faktiskt till slutspel i cupen, men där tog det stopp mot meriterat motstånd.
Själv känner jag mig som en gammal avdankad "has-been". Visseligen petade jag in nån balja, men standarden på mitt nuvarande spel kan väl sammanfattas med mina benskydd. Då jag hade glömt skydd fick jag vackert vika ihop 3-4 reklamblad och stoppa in under strumporna. Tur att ingen såg eländet. Och att Örgrytes talangscouter höll sig hemma.
Nytt rymdskepp inköpt
Det har blivit väldigt populärt med små minidatorer. Nästan varenda kotte har en. Dybban går dock sin egen väg. I veckan köpte jag ny dator. En 20 tums bärbar. Eller att kalla den för bärbar är en gigantisk överdrift. Den är så stor att det krävs en rejäl resväska för att transportera den. Och så tung att det är en nödvändighet att väskan bär hjul. Frugan höll på att kissa på sig av skratt när jag visade upp åbäket. Men jag är nöjd ändå med mitt nya rymdskepp.
Ungefär så här ser den ut.
Då den är alldeles för stor att ha i soffan står den nu stabilt på mitt skrivbord. Meningen är att det ska få pokerspelandet att se lite proffsigare ut. Att sitta rakryggad i en skrivbordsstol känns ju betydligt mer intelligent än att ligga ihopkrupen i soffan. Även om jag bara spelat några korta pass på min nya pjäs så har den infriat alla förväntningar. Jag kan inte ens räkna till antalet bord jag kan ha uppe på skärmen samtidigt. Magnifikt. Jag känner mig riktigt viktig med många bord. I bland tar jag upp några extra, utan att jag ens spelar på dem, bara för sakens skull. Det hade man inte klarat av på en fjuttig minidator. Å andra sidan kanske inte rymdskepp är riktigt lika smidiga på tåget.
Ungefär så här ser den ut.
Då den är alldeles för stor att ha i soffan står den nu stabilt på mitt skrivbord. Meningen är att det ska få pokerspelandet att se lite proffsigare ut. Att sitta rakryggad i en skrivbordsstol känns ju betydligt mer intelligent än att ligga ihopkrupen i soffan. Även om jag bara spelat några korta pass på min nya pjäs så har den infriat alla förväntningar. Jag kan inte ens räkna till antalet bord jag kan ha uppe på skärmen samtidigt. Magnifikt. Jag känner mig riktigt viktig med många bord. I bland tar jag upp några extra, utan att jag ens spelar på dem, bara för sakens skull. Det hade man inte klarat av på en fjuttig minidator. Å andra sidan kanske inte rymdskepp är riktigt lika smidiga på tåget.
Stenar och glashus
Ibland tänker man helt enkelt inte hela vägen in i kaklet. Jag tror fortfarande inte att jag har förstått att fler än min familj och närmsta vänner läser denna blogg. På senare tid har det dock kommit till min insikt att jag har gjort bort mig lite med en del inlägg, som till och med kan skada mig i jobbet. Jag kommer därför att vara lite smartare på en del plan. Det gäller att ha roligt på rätt människors bekostnad.
Det låter ju rätt tråkigt att inte kunna skriva vad man vill, men ibland tjänar man på att ta ett steg tillbaka. Pokerstar "Mattias" senaste blogginlägg fick mig att inse det. Man behöver inte hänga ut andra människor, förutom Optikern, för att kunna skriva en intressant blogg. Inte för att jag är någon Micke Norinder direkt, men det skadar ju ändå inte tänka till lite ibland.
I dag blir det återhållsamt med poker igen. Det märks att vi är inne i årets fattigaste tid. De flesta spelarna som lirar just nu är grinders, så värdet är dåligt. Därför kan man lika gärna dra ner lite på spelet fram till löning. Jag har i ärlighetens namn haft mycket flyt denna månad i mitt cashgamespel. När min KK drog ut motståndarens AA på river häromdan i en 4,5k pott så blev jag inte ens förvånad. Så bra har det gått. Det är ännu en anledning att dra ner lite på spelet, för efter en sån rush kommer alltid en nerförsbacke.
Det låter ju rätt tråkigt att inte kunna skriva vad man vill, men ibland tjänar man på att ta ett steg tillbaka. Pokerstar "Mattias" senaste blogginlägg fick mig att inse det. Man behöver inte hänga ut andra människor, förutom Optikern, för att kunna skriva en intressant blogg. Inte för att jag är någon Micke Norinder direkt, men det skadar ju ändå inte tänka till lite ibland.
I dag blir det återhållsamt med poker igen. Det märks att vi är inne i årets fattigaste tid. De flesta spelarna som lirar just nu är grinders, så värdet är dåligt. Därför kan man lika gärna dra ner lite på spelet fram till löning. Jag har i ärlighetens namn haft mycket flyt denna månad i mitt cashgamespel. När min KK drog ut motståndarens AA på river häromdan i en 4,5k pott så blev jag inte ens förvånad. Så bra har det gått. Det är ännu en anledning att dra ner lite på spelet, för efter en sån rush kommer alltid en nerförsbacke.
Att förlora allt, men ändå ha allt kvar.
När jag var liten grät jag aldrig i skolan. Hur ont något än gjorde så höll jag inne tårarna. Så länge det var torrt på kinden kände jag mig stark. Som äldre tycker jag ibland det kan vara tvärtom. Det är de som vågar gråta som visar sig starka.
Just nu är det väldigt svårt att hålla känslorna inom sig när man följer vad som händer på Haiti. Som under intervjun med en man på ön som precis fått sitt hem förstört och nu bodde under en matta. Reportern frågade:
- Hur känns det att ha förlorat allt?
- Just nu är jag bara mycket lycklig. Hela min familj har blivit välsignad med livet.
Ord värda en tår. Det finns ju glädjetårar också.
Just nu är det väldigt svårt att hålla känslorna inom sig när man följer vad som händer på Haiti. Som under intervjun med en man på ön som precis fått sitt hem förstört och nu bodde under en matta. Reportern frågade:
- Hur känns det att ha förlorat allt?
- Just nu är jag bara mycket lycklig. Hela min familj har blivit välsignad med livet.
Ord värda en tår. Det finns ju glädjetårar också.
Konsten att lägga bästa handen för kvällen
Alla som spelat livepoker har varit med om det. Man sitter i fyra, fem timmar och får skitkort. Så kommer stunden man väntat på, en vacker hand. Men då har någon annan en ännu vackrare hand. De som har karaktär att kunna lägga handen de väntat på i fem timmar för att de "vet" att de är slagna har kommit långt i sitt pokerspel. De kan konsten, känner kraften.
Jag kom i går in på finalbordet som 3-4:a i Nässjö pokerklubbs 500kr Texas + en rebuy. Jag hade fått en AK under fem timmar, mer var det inte. I stället hade jag fått chansa och vann en coin för att samla marker. Aldrig förr har jag sett så många 83o och 92o på en kväll. Men så, en kvart in på finalbordet, hände det. Jag viker först upp en dam och sedan försiktigt en till. QQ. Vackra QQ.
När tysken UTG dessutom höjer ser det ut som om det ska bli action. Jag trebetar i position. Då går chipleadern all in bakom mig! Jag är inne med 1/3 av stacken och tänker tillbaka på gårdagens EMOP-kval där jag foldade AQ i samma läge. Pottoddsen kräver syn. Men å andra sidan, vad kan jag i ärlighetens namn vara uppe mot? Jimmie sa tidigare under kvällen att chippie var tight. Men jag hade sett honom använda sin stora stack till en hel del bluffar under kvällen, så lite spel har han i sig. Han kan ju faktiskt ha AK för en coin, men nä. Inte fyrbet all in. Jag måste vara slagen. Så det var bara att visa lite karaktär och vackert slänga upp QQ för en fin läggning.
Men lyckades jag med det? Nej, nej. Jag var alldeles för kåt på mina damer. Och alldeles för trött i pallet. När den överförfriskade norrlänningen mitt emot dessutom inte höll sig till deras kodex (att hålla käften) utan malde i ett så blev jag ännu tröttare. Och synade. Självklart sprang jag in i AA och åkte ut. Jag får helt klart skylla mig själv för en riktigt kass syn.
Heder åt dem som kan konsten att lägga bästa handen för kvällen. Jag skulle ge mycket för den boken.
Jag kom i går in på finalbordet som 3-4:a i Nässjö pokerklubbs 500kr Texas + en rebuy. Jag hade fått en AK under fem timmar, mer var det inte. I stället hade jag fått chansa och vann en coin för att samla marker. Aldrig förr har jag sett så många 83o och 92o på en kväll. Men så, en kvart in på finalbordet, hände det. Jag viker först upp en dam och sedan försiktigt en till. QQ. Vackra QQ.
När tysken UTG dessutom höjer ser det ut som om det ska bli action. Jag trebetar i position. Då går chipleadern all in bakom mig! Jag är inne med 1/3 av stacken och tänker tillbaka på gårdagens EMOP-kval där jag foldade AQ i samma läge. Pottoddsen kräver syn. Men å andra sidan, vad kan jag i ärlighetens namn vara uppe mot? Jimmie sa tidigare under kvällen att chippie var tight. Men jag hade sett honom använda sin stora stack till en hel del bluffar under kvällen, så lite spel har han i sig. Han kan ju faktiskt ha AK för en coin, men nä. Inte fyrbet all in. Jag måste vara slagen. Så det var bara att visa lite karaktär och vackert slänga upp QQ för en fin läggning.
Men lyckades jag med det? Nej, nej. Jag var alldeles för kåt på mina damer. Och alldeles för trött i pallet. När den överförfriskade norrlänningen mitt emot dessutom inte höll sig till deras kodex (att hålla käften) utan malde i ett så blev jag ännu tröttare. Och synade. Självklart sprang jag in i AA och åkte ut. Jag får helt klart skylla mig själv för en riktigt kass syn.
Heder åt dem som kan konsten att lägga bästa handen för kvällen. Jag skulle ge mycket för den boken.
Syn med AQo?
Jag var riktigt nära att kvala in till European Master Of Poker på Gran Canaria i kväll. Paketet var väl värt runt 2500 euro med hotell och resa.
Med sex säten, plus 1600 euro till sjuan, förlorade jag en stor pott med AK mot 10 4 all in pre när vi var tolv kvar. Blindsen var rätt höga så han försökte sno min bb. Blixtsyn så klart, men han drog in en runnerstege. Efter det lyckades jag dock dubbla med hjälp av lite dybban-tur och fick en ok stack igen.
Då kom en hand som var jäkligt lurig. Det var bara elva spelare kvar och vi spelade sexhandat. UTG höjer till 4,5k med blinds på 1/2k. Jag sitter på knappen och hittar AQo. Den ska såklart ingenstans så jag trebetar till 11.5k. Vi har båda runt 35k. Efter mig går dock en galen finne(det var han som hade 10 4:an) blixt allin, och UTG lägger sig. Finnen har också drygt 30k.
Nu satt jag i en jäkla sits. Pottoddsen är ju så fina att det börjar dregla i käften. Det kostar 20k att vinna drygt 50k. I en vanlig turre måste jag nästan syna. Men här räcker det ju att överleva till en sjundeplats. Vinner jag potten är jag nästan klar för ett paket. Men galen finne eller ej, kan han ha annat än topphänder med tanke på läget? Visst, han kanske hade kunnat ha JJ, i mina drömmar möjligtvis 10 10. Men det var verkligen en blixt allin. Inte en sekunds betänketid. Och jag tror knappast att han gör ett spel i det läget. Så jag lade mig. Rätt eller fel?
Med facit i hand var det verkligen fel för jag åkte bara några händer senare när jag med 18k (blinds 1,5/3k) ställde UTG med KQ och fick syn av en snubbe som riskerade 3/4 delar av stacken med A9o. Han kanske ska syna där, men det känns ändå surt att få den.
Jag såg dock sen att turren på Gran Canaria gick samma helg som "ROCK n ROLL – The Wildest Poker Tournament 2010" i Kumla. Så det var tur i oturen att jag inte lyckades kvala in. Den turren vill jag nämligen inte missa för allt smör i Småland. Eller parasolldrinkar på Gran Canaria.
Med sex säten, plus 1600 euro till sjuan, förlorade jag en stor pott med AK mot 10 4 all in pre när vi var tolv kvar. Blindsen var rätt höga så han försökte sno min bb. Blixtsyn så klart, men han drog in en runnerstege. Efter det lyckades jag dock dubbla med hjälp av lite dybban-tur och fick en ok stack igen.
Då kom en hand som var jäkligt lurig. Det var bara elva spelare kvar och vi spelade sexhandat. UTG höjer till 4,5k med blinds på 1/2k. Jag sitter på knappen och hittar AQo. Den ska såklart ingenstans så jag trebetar till 11.5k. Vi har båda runt 35k. Efter mig går dock en galen finne(det var han som hade 10 4:an) blixt allin, och UTG lägger sig. Finnen har också drygt 30k.
Nu satt jag i en jäkla sits. Pottoddsen är ju så fina att det börjar dregla i käften. Det kostar 20k att vinna drygt 50k. I en vanlig turre måste jag nästan syna. Men här räcker det ju att överleva till en sjundeplats. Vinner jag potten är jag nästan klar för ett paket. Men galen finne eller ej, kan han ha annat än topphänder med tanke på läget? Visst, han kanske hade kunnat ha JJ, i mina drömmar möjligtvis 10 10. Men det var verkligen en blixt allin. Inte en sekunds betänketid. Och jag tror knappast att han gör ett spel i det läget. Så jag lade mig. Rätt eller fel?
Med facit i hand var det verkligen fel för jag åkte bara några händer senare när jag med 18k (blinds 1,5/3k) ställde UTG med KQ och fick syn av en snubbe som riskerade 3/4 delar av stacken med A9o. Han kanske ska syna där, men det känns ändå surt att få den.
Jag såg dock sen att turren på Gran Canaria gick samma helg som "ROCK n ROLL – The Wildest Poker Tournament 2010" i Kumla. Så det var tur i oturen att jag inte lyckades kvala in. Den turren vill jag nämligen inte missa för allt smör i Småland. Eller parasolldrinkar på Gran Canaria.
Dybban gör en Moder Teresa
När frugan klagar på att jag spelar för mycket poker brukar jag säga:
- Men du får inte tänka att jag sitter och leker. Du får se det som att jag jobbar.
Igårkväll fick jag dra samma slitna förklaring och fick faktiskt stanna uppe och spela. Det var dock kallt hela natten. Idag beklagade jag mig om mina bad beats för frugan. Speciellt den då jag på bubblan i en hyfsat stor turre var all in på floppen 10 6 2 i ruter. Jag hade AQ med A i ruter och motståndaren KQ i hjärter. En sjuk klöver K kom dock för en tvåoutare för hans del.
Efter min långa tragiska utläggningen om hur mycket jag borde ha vunnit om jag tagit hem hela turren (på något sätt tar man alltid för givet att man hade vunnit turren om bara handen fått stå) så kollade frugan illmarigt på mig och frågade:
- Så du vann ingenting?
- Nej.
- Så du är en såndär volontär?
- Va, vadå?
- Ja, en sån som jobbar gratis!
Volontär blir härmed det nya ordet för fisk i dybbans residens framöver. Det känns mer värdigt på något sätt.
- Men du får inte tänka att jag sitter och leker. Du får se det som att jag jobbar.
Igårkväll fick jag dra samma slitna förklaring och fick faktiskt stanna uppe och spela. Det var dock kallt hela natten. Idag beklagade jag mig om mina bad beats för frugan. Speciellt den då jag på bubblan i en hyfsat stor turre var all in på floppen 10 6 2 i ruter. Jag hade AQ med A i ruter och motståndaren KQ i hjärter. En sjuk klöver K kom dock för en tvåoutare för hans del.
Efter min långa tragiska utläggningen om hur mycket jag borde ha vunnit om jag tagit hem hela turren (på något sätt tar man alltid för givet att man hade vunnit turren om bara handen fått stå) så kollade frugan illmarigt på mig och frågade:
- Så du vann ingenting?
- Nej.
- Så du är en såndär volontär?
- Va, vadå?
- Ja, en sån som jobbar gratis!
Volontär blir härmed det nya ordet för fisk i dybbans residens framöver. Det känns mer värdigt på något sätt.
Snart trillar öronen av...
Tiden rullar på och utvecklingen går framåt. På en del håll går det fort, andra långsamt. Pokerjournalistiken står dock och stampar. Eller nej, inte ens det. Att stampa är ju en form av rörelse. Sover är nog snarare rätt beskrivning.
Jag älskar att läsa om poker. Väldigt mycket tid går dock åt för att sålla blanda all skit som skrivs i ämnet. Sämst på området är de stora drakarna, framför allt Aftonbladet.
Jim Baas har, efter många år på minimedia och bladet, fortfarande inte lyckats plita ihop en enda artikel som jag tycker bringar nytt ljus över pokerhimlen. Hans senaste alster håller så låg klass att jag börjar undra om karln får sina idéer från någon som vill förstöra för honom. Eller vad tycks om det här? Skickar med rubrik och ingress:
Hur kan man skriva att någon förlorar tre miljoner om han i själva verket går 12.7 miljoner plus? Att sälja procent i sig själv är snarare regel än undantag bland pokerspelarna i de stora turneringarna. Att "tvingas" dela med sig av 20 procent av vinsten är helt normalt. Och att säga att han förlorar på affären är en skymf. Annat hade det varit om han hade sålt mer än 100 procent av sig själv. Då hade han, på riktigt, förlorat på att vinna turneringen och det hade varit en nyhet värd att skriva om.
Jag älskar att läsa om poker. Väldigt mycket tid går dock åt för att sålla blanda all skit som skrivs i ämnet. Sämst på området är de stora drakarna, framför allt Aftonbladet.
Jim Baas har, efter många år på minimedia och bladet, fortfarande inte lyckats plita ihop en enda artikel som jag tycker bringar nytt ljus över pokerhimlen. Hans senaste alster håller så låg klass att jag börjar undra om karln får sina idéer från någon som vill förstöra för honom. Eller vad tycks om det här? Skickar med rubrik och ingress:
Kan förlora 3 miljoner – på att vinna finalen
NASSAU. Han är Skandinaviens stora hopp vid PCA:s finalbord som startar i kväll.
Aage Ravn, 24, från Norge kan vinna 15,7 miljoner – men tvingas att ge bort 20 procent av vinsten.
Han sålde nämligen delar av sin eventuella vinst för att finansiera sin resa till Bahamas.
Hur kan man skriva att någon förlorar tre miljoner om han i själva verket går 12.7 miljoner plus? Att sälja procent i sig själv är snarare regel än undantag bland pokerspelarna i de stora turneringarna. Att "tvingas" dela med sig av 20 procent av vinsten är helt normalt. Och att säga att han förlorar på affären är en skymf. Annat hade det varit om han hade sålt mer än 100 procent av sig själv. Då hade han, på riktigt, förlorat på att vinna turneringen och det hade varit en nyhet värd att skriva om.
I framtiden hoppas jag att någon bland pokertidningarna börjar tänka i lite nya banor. Framför allt, nästan kräver jag, att den tråkiga slentrianmässiga bilden av unga pokerspelare revideras. Det måste finnas nya vinklar och mer intressanta historier att lyfta fram än hur mycket pengar de vunnit/förlorat på en dag eller hur mycket de brände på krogen i helgen. En av få som lyckas lyfta fram lite andra sidor av pokerstjärnor i sina intervjuer är Valterego. Mer sånt.
Vad sa´ru?
Jag är just nu inne i några dagars hårt, och möjligtvis välbehövt, arbete. Det glamorösa livet som sportjournalist erbjöd i går division 2 hockey i Åseda och i dag följer jag Vetlanda BK och Elitseriebandy.
Mitt största problem i jobbet just nu är VBK:s tränare, bandyikonen Jonas Claesson. Mycket tyder på att han är schizofren. Ena dagen är det skämtsam ton och glada miner för att nästa besvara intervjuer med hängläpp och enstaviga formuleringar. Värst är det när VBK förlorar. Senast mot Sandviken grät han nästan av besvikelse. Några utdrag från intervjun kommer här:
Hur känns det att förlora trots att ni gör en så bra match?
- Dåligt.
Hur tycker du att ni genomför matchen?
- Bra.
Det är inte lätt att vara journalist med såna svar kan jag lova. På en fråga var han dock lite mer utförlig.
Vad är skillnaden på Saik och VBK idag?
- De sätter sina chanser och vi är för fittiga framför mål.
Det är ingenting man vill citera i tidningen direkt. I efterhand undrar jag dock om han inte sa "fjuttiga framför mål". Han brukar dock vräka ur sig ett par grodor per intervju så jag bara antog att det var ett könsord, och bad honom inte utveckla resonemanget...
- Sa´ru sa´ru?
Jag hoppas för guds skull att de vinner mot bottenlaget Katrineholm i dag så att han är glad när stunden för intervju är inne.
Mitt största problem i jobbet just nu är VBK:s tränare, bandyikonen Jonas Claesson. Mycket tyder på att han är schizofren. Ena dagen är det skämtsam ton och glada miner för att nästa besvara intervjuer med hängläpp och enstaviga formuleringar. Värst är det när VBK förlorar. Senast mot Sandviken grät han nästan av besvikelse. Några utdrag från intervjun kommer här:
Hur känns det att förlora trots att ni gör en så bra match?
- Dåligt.
Hur tycker du att ni genomför matchen?
- Bra.
Det är inte lätt att vara journalist med såna svar kan jag lova. På en fråga var han dock lite mer utförlig.
Vad är skillnaden på Saik och VBK idag?
- De sätter sina chanser och vi är för fittiga framför mål.
Det är ingenting man vill citera i tidningen direkt. I efterhand undrar jag dock om han inte sa "fjuttiga framför mål". Han brukar dock vräka ur sig ett par grodor per intervju så jag bara antog att det var ett könsord, och bad honom inte utveckla resonemanget...
- Sa´ru sa´ru?
Jag hoppas för guds skull att de vinner mot bottenlaget Katrineholm i dag så att han är glad när stunden för intervju är inne.
Hur läser man ett vikingaskägg?
Jag har alltid sett upp till män i skägg. De utstrålar ett slags inre lugn och självsäkerhet blandat med en bit mystik. Vad finns där bakom ansiktshåret egentligen?
Jag är i valet och kvalet om jag ska odla ett eget. Just nu går jag i en mellanfas. Då det tar två veckor mellan rakningarna hinner jag få upp en ansenlig mängd vikingaskägg innan det ryker. (Ja, jag tycker man kan kalla det vikingaskägg eftersom det är rött.) Jag vet dock inte om världen är mogen för mitt röda burr? Och hur kommer det att påverka mitt pokerspel?
Frågan är faktiskt relevant. Kommer skägget att hjälpa eller stjälpa min image vid borden. Hur ser pokerspelare på män med skägg? Tyder det på aggressivitet, tålamod eller bara "jag skiter i allt"? En grundregel när man spelar live bör ju vara att ha en image som egentligen inte alls stämmer överens med ditt spel.
Är du till exempel en fjunig 20-åring, det vill säga ett förmodat internetkid, bör du kanske spela extra tight då folk förväntar sig att du ska vara otåligt aggressiv. Är du istället en gravid 35-årig kvinna får folk en helt annan syn på dig och du kan säkerligen komma undan med fler bluffar med hjälp av en viss moderlighet.
Det gäller att vara medveten om sin image. Eftersom jag själv ser relativt ung ut hamnar jag nog ofta i internetkidfåran när folk ska läsa mig. Det drar jag inte sällan nytta av och får lättare betalt när jag sitter med nötterna. Men med skägg ser jag minst 3-4 år äldre ut. Kommer motspelarna då att placera mig i en annan kategori? Och i så fall vilken?
Det är något som jag måste tänka över innan jag börjar odla upp på riktigt. För ett vikingaskägg ska det bli, förr eller senare.
Jag är i valet och kvalet om jag ska odla ett eget. Just nu går jag i en mellanfas. Då det tar två veckor mellan rakningarna hinner jag få upp en ansenlig mängd vikingaskägg innan det ryker. (Ja, jag tycker man kan kalla det vikingaskägg eftersom det är rött.) Jag vet dock inte om världen är mogen för mitt röda burr? Och hur kommer det att påverka mitt pokerspel?
Frågan är faktiskt relevant. Kommer skägget att hjälpa eller stjälpa min image vid borden. Hur ser pokerspelare på män med skägg? Tyder det på aggressivitet, tålamod eller bara "jag skiter i allt"? En grundregel när man spelar live bör ju vara att ha en image som egentligen inte alls stämmer överens med ditt spel.
Är du till exempel en fjunig 20-åring, det vill säga ett förmodat internetkid, bör du kanske spela extra tight då folk förväntar sig att du ska vara otåligt aggressiv. Är du istället en gravid 35-årig kvinna får folk en helt annan syn på dig och du kan säkerligen komma undan med fler bluffar med hjälp av en viss moderlighet.
Det gäller att vara medveten om sin image. Eftersom jag själv ser relativt ung ut hamnar jag nog ofta i internetkidfåran när folk ska läsa mig. Det drar jag inte sällan nytta av och får lättare betalt när jag sitter med nötterna. Men med skägg ser jag minst 3-4 år äldre ut. Kommer motspelarna då att placera mig i en annan kategori? Och i så fall vilken?
Det är något som jag måste tänka över innan jag börjar odla upp på riktigt. För ett vikingaskägg ska det bli, förr eller senare.
Summering 2009
Detta år har varit fantastiskt på många sätt. Rent pokermässigt har jag fortsatt att hålla en väldigt jämn standard. I kronor och ören har jag tjänat exakt 345 000 kronor på min hobby. Det är något sämre än förra året då det slutade på ungefär 10 k mer. Att jag bara haft en minusmånad på över två år är jag väldigt stolt över.
Jämfört med Islidur1 är min åsrvinst bara några big blinds. Men jag lever i verkligheten och respekterar de summor mitt pokerspel drar in. Om man till exempel räknar ut hur mycket herr Svensson måste dra in i månaden för att tjäna samma summa, skattad och klar, så krävs det en månadslön på mellan 50 000-60 000 riksdaler. Och då har jag ändå ett arbete bredvid som drar in en del. Ser man det på så sätt så är jag väldigt nöjd med min hobbyinkomst. Jag tror faktistkt att jag tjänar lika mycket som min mor och far ihop på att leva ett rätt så trivsamt liv. Och då jobbar farsan 125 procent. Det är rätt så skruvat. Jag skäms faktiskt ibland.
Frugan gillar för övrigt inte att jag skriver ut ur mycket pengar jag tjänar. Hon tror att vi ska bli rånade. Jag försöker förklara för henne att det finns rätt många personer i Sverige som är ett par snäpp rikare än oss och ändå inte blivit antastade av män i svarta luvor. Dessutotm tycker jag själv att det är väldigt inressant att läsa på andra pokerbloggar hur mycket pengar folk drar in, däför ska jag fortsätta försöka hålla er uppdaterade med hur mycket pengar det rör sig om. Om någon kommer på tanken att råna mig får jag väl sluta med det. (Jag har inga pengar hemma!)
Ur ett bloggperspektiv har det här året varit som ett enda stort ärovarv. Jag har bloggat i snart 1,5 år. I början skrev jag bara för mina allra närmaste, det vill säga tio-tolv stycken. Nu har jag läsare så det räcker till en fet fest. Jag vet inte vad mitt mål var från första början med mitt bloggande? Troligtvis var det att bara få skriva av mig. Sjävlklart är det roligt att många läser dybbans alster, men är det ett mål i sig?
Ibland tror jag att det blir tråkigare med många läsare. Det är lite som när man gick på gymnasiet och diggade ett indipopband som ingen annan kände till. Det var grymt, men ett halvår senare lyssnade hela skolan på Belle & Sebastian och det var inte lika coolt längre. Men va farao, jag är väl inget popband så jag vill ha alla läsare jag kan få. Den största anledningen till att jag fått fler läsare är nog inte mitt egna skrivande utan andras vänliga ord. Som Valterego och Lapproffe som till och med utnämnde mig till årets pokerblogg. Det känns så klart som honung mot tungan att läsa sådana lovord, men samtidigt tvingas jag utstå en viss rodnad av skam då jag inte finner mig värdig sådana prisningar. Jag är trots allt bara en liten dybban som varken är en superstjärna i poker eller en hyllad skribent. Hur som helst får det mig att vilja utvecklas i bägge kategorierna. Förhoppningsvis gör jag det under detta år.
Några mål sätter jag dock inte upp. Inte ens att tjäna mer pengar än jag gjort under 2009. Jag vet att det blir allt svårare att överleva som pokerspelare. Och då jag sjäv mest tjänar pengar på andras inkompetens än min egen briljans så hoppas jag bara tjäna så mycket så möjligt. Leve fisken! Och ett gott nytt år önskar jag er alla!
Jämfört med Islidur1 är min åsrvinst bara några big blinds. Men jag lever i verkligheten och respekterar de summor mitt pokerspel drar in. Om man till exempel räknar ut hur mycket herr Svensson måste dra in i månaden för att tjäna samma summa, skattad och klar, så krävs det en månadslön på mellan 50 000-60 000 riksdaler. Och då har jag ändå ett arbete bredvid som drar in en del. Ser man det på så sätt så är jag väldigt nöjd med min hobbyinkomst. Jag tror faktistkt att jag tjänar lika mycket som min mor och far ihop på att leva ett rätt så trivsamt liv. Och då jobbar farsan 125 procent. Det är rätt så skruvat. Jag skäms faktiskt ibland.
Frugan gillar för övrigt inte att jag skriver ut ur mycket pengar jag tjänar. Hon tror att vi ska bli rånade. Jag försöker förklara för henne att det finns rätt många personer i Sverige som är ett par snäpp rikare än oss och ändå inte blivit antastade av män i svarta luvor. Dessutotm tycker jag själv att det är väldigt inressant att läsa på andra pokerbloggar hur mycket pengar folk drar in, däför ska jag fortsätta försöka hålla er uppdaterade med hur mycket pengar det rör sig om. Om någon kommer på tanken att råna mig får jag väl sluta med det. (Jag har inga pengar hemma!)
Ur ett bloggperspektiv har det här året varit som ett enda stort ärovarv. Jag har bloggat i snart 1,5 år. I början skrev jag bara för mina allra närmaste, det vill säga tio-tolv stycken. Nu har jag läsare så det räcker till en fet fest. Jag vet inte vad mitt mål var från första början med mitt bloggande? Troligtvis var det att bara få skriva av mig. Sjävlklart är det roligt att många läser dybbans alster, men är det ett mål i sig?
Ibland tror jag att det blir tråkigare med många läsare. Det är lite som när man gick på gymnasiet och diggade ett indipopband som ingen annan kände till. Det var grymt, men ett halvår senare lyssnade hela skolan på Belle & Sebastian och det var inte lika coolt längre. Men va farao, jag är väl inget popband så jag vill ha alla läsare jag kan få. Den största anledningen till att jag fått fler läsare är nog inte mitt egna skrivande utan andras vänliga ord. Som Valterego och Lapproffe som till och med utnämnde mig till årets pokerblogg. Det känns så klart som honung mot tungan att läsa sådana lovord, men samtidigt tvingas jag utstå en viss rodnad av skam då jag inte finner mig värdig sådana prisningar. Jag är trots allt bara en liten dybban som varken är en superstjärna i poker eller en hyllad skribent. Hur som helst får det mig att vilja utvecklas i bägge kategorierna. Förhoppningsvis gör jag det under detta år.
Några mål sätter jag dock inte upp. Inte ens att tjäna mer pengar än jag gjort under 2009. Jag vet att det blir allt svårare att överleva som pokerspelare. Och då jag sjäv mest tjänar pengar på andras inkompetens än min egen briljans så hoppas jag bara tjäna så mycket så möjligt. Leve fisken! Och ett gott nytt år önskar jag er alla!
Göteborg firade dybban!
Sällan har det känts så skönt att bluffa sig ur en turre. Sverigerankingen blev inte långvarig för dybban på nyårsafton. Mousserat och goda vänners sällskap gjorde att jag sket fullständigt i vilket, totalsegern var nämligen redan klar då det bara anmälde sig drygt 50 personer.
Segern firades hemma hos optikern uppe på Kungshöjd i Göteborg. Hela stan kokade för övrigt och hyllade dybban med raketer och fina drycker. Det kändes bra att äntligen få den uppmärksamhet man förtjänar.
Dybban och optikern firade likt grosshandlare...
...och Göteborg smällde raketer till dybbans ära.
Segern firades hemma hos optikern uppe på Kungshöjd i Göteborg. Hela stan kokade för övrigt och hyllade dybban med raketer och fina drycker. Det kändes bra att äntligen få den uppmärksamhet man förtjänar.
Dybban och optikern firade likt grosshandlare...
...och Göteborg smällde raketer till dybbans ära.
 |  |  |
|---|---|---|
| 1 | dybban | 20253,68 |
| 2 | sponi | 19653,46 |
| 3 | Johnny10 | 19481,92 |
| 4 | yatzy14 | 18917,79 |
| 5 | Hurvabock | 18646,95 |
| 6 | octo | 17929,78 |
| 7 | Mikey666 | 17309,08 |
| 8 | rosjon | 17239,60 |
| 9 | EDMAR | 16887,87 |
| 10 | ROSEKING | 16590,41 |
