Farsan mosar på pokerklubb
Och det beror inte på att jag lyckades bra i turren med cirka 30 deltagare. Jag spelade i ärlighetens namn riktigt dåligt och lyckades inte med någonting. Några exempel:
- Foldar QJ på turn på Q-hög flopp efter att en motståndare betat hårt på flopp och turn. Han visar Q10 för sämre kicker.
- Foldar A9 på A-hög flopp efter att motståndaren betat på flopp och turn och gick allin för halva min stack på river. Jag hade redan på flopp bestämt att han hade ett sämre A än mig, men blev på river misstänksam för då borde han ha checkat. Han visar A8. Tilt på mig.
- Missar ett färgdrag och semibluffar inte, motståndaren hade vikt.
- Ställer med 10 bb och K3o för att sno alla limpares pengar. Syn av K9s och ute som en av de första. Katastrof.
Jag fick dock med mig min gamle far som likt ett barn på julafton fick vara med de stora grabbarna och spela. Till vardags spelar han 20kr sit&gos på nätet.
- Spela nu bara lugnt och riktigt tight. Det brukar löna sig på såna här ställen, sa jag till honom.
Konstigt att jag inte kan följa mina egna råd. Farsan gick i allafall som tåget och efter sex timmars spel var han heads up som massiv chipleader. Då förlorade han all in med 44 mot J4 (brädan tvåpara sig och j-hög vann). Sen förlorade han all in igen med AQ mot J10. Han fick i allafall nästan 4k för andraplatsen, första gav 7k. Inte illa för en gammal farsgubbe.
Själv fick jag koncentrera mig på Cashgamet. Där lyckades jag i vanlig ordning helt ok, tripplade min stack och slutade kvällen på plus ändå. Även om det inte, som i Kumla, fanns någon lång farbror som gapade "Rock´n´roll!" efter varje vunnen pott så kändes det som en riktigt fin klubb, med väldigt trevliga människor i alla åldrar. Dessutom var allt ypperligt fixat runt om kring med bar och dylikt.
Så Tack för kaffet (ölen) Nässjö pokerklubb! Familjen Lindell kommer definitivt be back. Men då måste jag nog slå farsan för att kunna komma tillbaka en tredje gång...
Mysfarbrorn...
Dan Glimne är en väldigt intressant person. I början av min pokerkarriär var det någon som jag såg upp till. Hans "Pokerhandboken" var till exempel den första pokerbok som jag köpte. Mycket vatten har dock runnit under broarna sen dess. Nu ser jag honom mer som en mysfarbror. En go, glad mysfarbror.
För jag vet ärligt talat inte riktigt vad han håller för klass i poker? Jag blir ännu mindre klok på den frågan när jag läser hans krönika efter SM i Fixed Limit. Men sen är frågan om hur bra man måste vara på poker för att kunna lära ut spelet på ett bra sätt? Eller skriva en bok om det? Jag vet inte. Lagerbäck spelade väl aldrig fotboll över division 4, men han lyckades onekligen som tränare ändå.
Hur som helst tycker jag alltid att Dans krönikor är läsvärda. För skriva kan han mysfarbrorn. Det är rätt roligt att följa hans händer och tankar under Fixed Limit turren eftersom vi satt på samma bord. Här är några uttdrag:
"6-6 i stora mörken, mitt andra par för kvällen och som jag synar en höjning till 300 med varpå floppen blir 2-2-8; jag betar ut, en av de andra höjer, jag synar igen, turn är blank, jag checkar, han betar... jag lägger mig. Man får veta när man är slagen." Denna handen är mot mig. Jag höjde pre med A7s och Dan var den enda som synade. Dan betar rakt ut och jag vet att han inte klarar hettan om han blir satt under press. Det fick jag reda på under SM i Tallinn där jag följde honom när han spelade hu-matcher på nätet. Mycket riktigt får jag honom att lägga bästa handen. Man får veta när man är slagen...'
"K-Q och nu finns det ingen återvändo. Damen är i hjärter och floppen är 6-7-4 med två hjärter, turn är hjärter knekt och jag har bara att hoppas på en sista hjärter eller träff på något av mina två överkort - det är ju trots allt 14 outs - men självklart faller ingetdera på rivern och "dybelius" som träffat 6:an på floppen står och har slagit ut mig på 263:e plats. That's poker. Ännu en oinspirerande insats av mig, hjälpt av ett kortsnitt som knappast gick till pokerhistorien." Här finns det ingen återvändo för Dan eftersom han har ett runner, runner färgdrag med en hjärter dam på handen, samt två överkort förstås. Han har inte mycket kvar i stacken, men jag kan nog hitta fold mot typ fyra spelare på den floppen. Jag betar rakt ut på flopp med träff på sexan och alla lägger sig utan Dan. Betar även turn och Dan ställs all in.
Men ingen skugga över Dan. Det behövs mysgubbar och han gör väldigt mycket för pokern i Sverige. Antagligen finns det ingen i landet som har gjort mer. Så vem bryr sig om han inte håller yppersta världsklass?
Topplacering i SM!
Mitt enda event i årets online SM på Unibet överträffade alla mina förväntningar då det som sagt var min första Fixed Limit turnering någonsin. Jag lyckades nästan hänga mig kvar i toppen från första timman in till the bitter end.
På vägen eliminerade jag dessutom halva team Unibet. Eller nja. Efter Glimne grusade jag i allafall Anders Henrikssons drömmar genom att slå ut honom på bubblan. (Om hans sorti kan ni läsa på Norinders blogg)
Med elva spelare kvar låg jag på en stabil andra plats. Då förlorade jag tyvärr en viktig pott när min KK inte fick stå mot AJ och jag tappade nästan halva stacken. Kort därefter var det finalbordsdags. Efter att ha tappat så mycket marker låg jag då bara sjua med en stack jag var tvungen att vårda ömt. Det är alltid tråkigt att vara en "medelstack", då de är absolut svårast att spela med. Finalbordet var annars riktigt bra. En av motståndarna var inte helt okända Christer Johansson. Han åkte dock tidigt.
Jag jobbade upp mig sakta men säkert. Med sex spelare kvar låg jag fyra och vann en viktigt pott mot chipleadern. Med en stack på 140k höjde jag upp till 12k (blinds så klart 6/12k) med A9s och chipie synade på big blind. Flopp 2 3 4. Eftersom jag tidigare sett att han inte lade en enda hand i bb och var väldigt aggressiv valde jag att checka bakom. Turn j. Han betar ut. Jag synar. River j. Han betar ut igen. Jag ser mig själv leda väldigt ofta mot denna motståndare i detta läge och synar. A-hög stod och jag var med i matchen igen. Hade jag förlorat den hade det däremot sett tungt ut.
En efter en åkte de ut och snart var vi bara tre kvar. Då kom dock min ödespott när jag floppade tvåpar med A10 på brädan A Q 10. Både jag och motståndaren betar hårt fram och tillbaka. På river kommer en väldigt tråkig dam som gör att hans AK vinner. Då låg det redan väldigt mycket potten. Lite synd, med facit i hand blev det den avgörande handen. Hade jag vunnit den hade chanserna till vinst sett goda ut. Nu fick jag istället jaga.
Till slut höjde jag upp till 30k (100k i stacken) med KQs på knappen. Den aggressiva chipleadern från tidigare, som nu hade tappat rejält, synade som vanligt på bb. Floppen J 10 2 var förstås för fin för att inte bomba på som shortie. Trots en dam på river så stod sig dock hans J2 bra och jag åkte ut som trea. Priset blev nästan 35k sek.
En placering jag självklart är mycket nöjd med eftersom jag bara spelade turren på skoj. Samtidigt är det så klart alltid bittert att inte nå ända fram när man är så nära. Ettan fick ju förutom 80k sek dessutom ett Unibet Open paket. Men men. Trea i SM är i inte fy skam.
Tack alla som supportade mig mitt i natten med glada tillrop i chatten.
Dybban bustar Glimne!
Efter drygt en timmas spel verkar det dock som om det är fixed limit som är dybbans spel. Det är ju hur lätt som helst. För tillfället ligger jag tvåa i hella turren med drygt 14k, startstack 5k. På platsen bakom försöker Micke Norinder fiska sig ikapp.
Roligast hittills var att jag slog ut självaste mr Poker, Dan Glimne. Han försökte allt för många gånger fiska in något mot dybban. Det straffades så klart. Nu ska det bli intressant att se om det här kan stå sig. Återkommer med uppgång eller fall.
Stjärnor och städhjälp
För att göra det lite roligare har jag börjat dra lite vita lögner om stjärnorna i klass med att:
- Jag fick dem som tröst efter att ha förlorat min första miljon på SvS.
Eller.
- Jag dejtar en brud på SvS som har fixat dem.
Hur som helst vet ju de flesta varför man har stjärnor och verkar tro att man då är ofelbar. Särskilt på cashgame får jag mycket skit så fort jag gör ett spel som kanske inte faller inom normen för vad som anses bra. Många blir också väldigt skadeglada när jag förlorar en pott, eller beter sig allmänt svinigt. Värst var en kille häromdan som började prata mitt i handen när jag ställt en annan motståndare all in.
- Om inte dybban har nöt nu så ska jag sluta med poker, började han gaffla när motståndaren var i beslut att syna för resten av stacken på river.
Jag, som faktiskt hade nöten, blev så klart helt tokig. Som tur var fick jag syn ändå, men det är ju skit samma. Det var första gången som jag kallade en motståndare riktigt fula ord i chatten.
För övrigt har jag fyllt 27 år i helgen. Fick en konsertbiljett till min favorit "Loney, dear" av frugan och en annan riktig superpresent av mor och far- 16 timmars städhjälp! Kan det bli bättre?
Crash! Boom! Bang!
Det är inte så allvarligt som det låter för jag backade bara in i det. Jag förstår inte var björkjäkeln kom ifrån, plötsligt satt den bara klistrat där bak. Eftersom det var hyfsad fart på kärran så är en stor del av bakdelen demolerad. Jag orkar inte ringa Folksam nu utan väntar till imorgon med att kolla vad självrisken hamnar på. Ångest att behöva lägga pengar på en sketen bil. Då hade man ju lika gärna kunnat spela bort dem.
Kvällens uppgift: spela ihop en ny bakdel.
Ett ljus i mörkret
Ur pokersynpunkt har novembermånad varit rätt så mörk och dyster. Efter hemkomsten från New York har det mesta gått åt pipan och i dag började jag frukta för att det här kan bli den andra minusmånaden i min karriär.
Då kom ett litet ljus i mörkret som räddar upp månaden och får mig på rätt köl igen. I natt vann jag äntligen en turre igen. Det blev 500kr Texas på SvS, som jag spelade mest för att de dubblat stackdjupet precis.
Det var bara 104 spelare som kom till start men vinsten på drygt 16k var viktigt ändå. Inte minst för självförtroendet.
Jag låg väldigt dåligt till hela vägen till finalbordet som var väldigt tight. Jag lyckades där gå från 18k till över 100k utan en enda showdown (förurom mot shortstacks med typ 2bb). Det var nog det sämsta finalbord jag spelat, sett till spelarkvalité alltså. Jag såg inte ett enda vettigt move under hela tiden. Bara tacka och ta emot.
Nu går vi mot ljusare tider.
Blä...
När jag gick upp i ledningen i Sverigerankingen trodde jag egentligen att det var klart att jag skulle vinna. De senaste omgångarna har dock gått käpprätt åt pipan och jag börjar återigen tvivla. Men det är helt enkelt svårt att komma ifrån sådana här händer.
75.00/150.00 Texas Hold'em (No Limit ) - den 17 november 2009 21:48:54
SVERIGERANKINGEN (Vanlig /Turnering )
Plats 1: Hettich (2935.00)
Plats 2: Benzon (1607.00)
Plats 3: acdc (2125.00)
Plats 4: romocola (2210.00)
Plats 5: dybban (2800.00)
Plats 6: Dr Ekroth (5606.00)
Plats 7: eeytobby (7835.00)
Plats 8: mannbrink (2390.00)
Plats 9: BjörnE17 (3670.00)
Plats 10: HATTCHAA (6094.00)
eeytobby lägg LM 75.00
mannbrink lägg SM 150.00
** Giv **
dybban [10k, Dk]
*** Bet Runda 1 ***
BjörnE17 Syna 150.00
HATTCHAA Lägg
Hettich Lägg
Benzon Syna 150.00
acdc Lägg
romocola Lägg
dybban Syna 150.00
Dr Ekroth Lägg
eeytobby Syna 150.00
mannbrink Passa
*** Flop(Board): *** : [4s, 5k, Kk]
*** Bet Runda 2 ***
eeytobby Passa
mannbrink Passa
BjörnE17 Passa
Benzon Passa
dybban Passa
*** Turn(Board): *** : [4s, 5k, Kk, 7k]
*** Bet Runda 3 ***
eeytobby Passa
mannbrink Passa
BjörnE17 Passa
Benzon Passa
dybban Satsa 300.00
eeytobby Syna 300.00
mannbrink Lägg
BjörnE17 Lägg
Benzon All-in 1457.00
dybban Syna 1457.00
eeytobby Lägg
*** River(Board): *** : [4s, 5k, Kk, 7k, 4h]
*** Showdown *** : Rake: 0.00 Totalpott: 3964.00
Benzon [4k, Ek] Färg med ess i topp Vinst: 3964.00
dybban [10k, Dk] Färg med högsta kort kung Vinst: 0.00
Nu måste sådana här setups sluta komma för jag är banne mig ingen Glimne när det gäller att folda nästnöthänder.
Aj, min rumpa!
I går bjöd Primovic, Eksjös egen Zlatan, med mig på en timma squash. Eftersom det är en sport jag länge velat pröva på så var jag inte sen att tacka ja. Det var fantastiskt roligt. Och sinnessjukt jobbigt. Varje boll kändes som en stenhård intervallöpning. Bra träning med andra ord.
Dum som dybban är fattar jag ju inte riktigt hur jobbigt det är när jag har en liten boll att springa efter. Någon stretching var det därför aldrig tal om. I dag kom jag dock till insikt om vad min kropp fick utstå. Som tur är ska vi inte spela igen förrän nästa måndag. Då har röven förhoppningsvis återhämtat sig.
Den gamla hjälten är tillbaka
Att se Mike Modano som målgörare på text-tv kan för vissa, möjligtvis de flesta, ses som en obetydlig struntsak. För mig är det något helt annat. Det är minnen av en svunnen tid och en idol som betydde allt.
I 10-års åldern blev jag helt besatt av hockeybilder. Av någon anledning höll jag på Dallas, mest för att ingen annan gjorde det. Lagets stjärna var Mike Modano. Gosse vad jag avgudade honom. I stort sett kretsade hela mitt liv runt att få tag på hockeybilder av min idol. Jag har fortfarande kvar allihop i en kartong på vinden, nästan 300 stycken. Sammanlagt har jag nog över 10 000 hockeybilder. Som ni förstår gick allt jag ägde till dessa bilder. En gång lyckades jag faktiskt sälja en bild på Mario Lemiux för 1200 spänn till en affär. Det var en fantasisumma för en mellanstadiekille. Pengarna gick till att köpa fler bilder med Mike Modano.
För fem år sedan gick min gamla dröm i uppfyllelse om att få se honom live då jag såg Chicago möta Dallas hemma. Jag lyckades till och med smyga mig förbi 100-kilos vakterna ner till de dyra platserna, närmast isen, och fota honom i båset. Då var jag ändå över 22 bast.
Mike Modano börjar nu närma sig 40-strecket och slutar nog spela vilken match som helst. Att se honom göra mål ger mig i allafall flashbacks till en tid som var allt igenom lycklig och enkel. Därför försöker jag nog hålla kvar honom nära hjärtat så länge det bara går. Gör han fler mål kan ju dessutom värdet på mina hockeybilder öka. Men nej, försök inte, jag säljer ej.
I am Fish
Jag kom till en plötslig insikt igår. Insikten att "han som sa't kan va't". I fortsättningen kommer jag aldrig mer använda benämningen fisk som ett skällsord. Jag är nämligen den största fisken själv- i omaha.
Jag är så dålig att jag för längesen gett upp hoppet om att ens försöka vinna. Träffar jag en hyfsad draghand foldar jag aldrig. Träffar jag set foldar jag aldrig. Träffar jag tvåpar foldar jag aldrig. Preflopp med fyra kort foldar jag aldrig. Kort sagt: jag foldar aldrig. Och kan således inte heller vinna. Jag tror faktistk inte att jag någonsin har haft en vinnande omaha-session.
Första gången jag spelade omaha på nätet kunde jag inte ens reglerna. Jag körde in en tusing på ett 2,5/5 på SvS och körde på bara. Jag visste inte ens att man var tvungen att använda två av de fyra korten. Jag blev jäkligt paff när 2k potten inte gick åt mitt håll när jag faktistk hade nötfärg med spader A. Jag hade ju dock bara ett spader.
Och jag ligger väl ungefär på samma nivå fortfarande. Jag spelar inte längre Omaha för att vinna, utan för att slaska av mig och ha roligt. Det är vad jag kallar en riktig fisk. Men fisk är som sagt inte längre ett skällsord i min vokabulär. (Förutom när optikern kommer få sig en känga när han återigen synar ner mig med skit).
Jag älskar fiskar. Det är ju faktiskt dessa som får spelet poker att gå runt. Och är det inte så att det är fiskarna, de som nästan aldrig vinner men ändå kommer tillbaka, som verkligen älskar poker? De har ingen ekonomisk vinning i spelet utan fortsätter bara för att de tycker det är kul. Det är var jag kallar kärlek.
Spelberoende pokerblogg ok?
Jag tycker det är givande att följa de flesta bloggar, trots stora skillnader i såväl skrivteknik som pokerkunskaper. Ofta har en blogg alltid något att bidra med, om det så är avancerade handanalyser som roliga anekdoter spelar ingen roll.
En speciell blogg gör mig dock för tillfället lite ledsen. Det är Fredrik Nygårds på Pokermagazine. För er som inte känner till hans bakgrund så är Nygård mest känd för att ha varit grav spelmissbrukare och har genom åren försnillat 10-tals miljoner på grund av sitt beroende.
Nu har han en blogg om pokerspelande. Jag tycker det är sorgligt. Ungefär som att läsa om en alkolist på väg ner i fördärvet igen. Visserligen blir han oftast "stejkad" i sitt spelande (någon annan betalar alltså) men det känns ändå inte ok. Är det möjligt för en före detta grav spelmissbrukare att börja spela "lagom" igen? Kan en nykter alkolist börja dricka ett glas vin till maten och ta en pubrunda med gänget?
De senaste inläggen på bloggen har Nygård spelat 5/10 euro cashgame. På de nivåerna kan man förlora stora summor. Jag förstår faktiskt inte hur Sveriges bästa pokertidning kan låta honom ha en blogg på deras sida. Även om Fredrik Nygård säkert är en trevlig kille känns det inte rätt någonstans. Det är som att ge någon en karta till sin egen undergång. Det vill jag inte läsa om. Ändå gör jag det. Om och om igen. Skämmes.
Frugan bjuder på badbeats
- Du sov ju så tungt.
Men vad farao. En gratis laxmacka är väl ändå värt att bli väckt för?! Själv ser jag maten som flygresans höjdpunkt och skulle aldrig, aldrig missa den frivilligt. Det är tungt att bli badbeatad av sin egen fru.
Baseballtokigt
Eftersom jag själv är Chicago Cubs-fan, efter min studietid i Illinois, så är jag dock inte med och deltar i kalaset...
