dybban poker

Hemma. Och jag går runt på stan som en vampyr om nätterna för att handla lättmjölk och youghurt på Seven eleven. 

 

Under de sista dagarna i Las Vegas lär man sig alltid uppskatta den svenska sommaren. Och jag vet inte om jag kommer att offra så stora delar av den nästa år. För man går ju ändå aldrig plus där borta. 

 

Försöker gå igenom mitt spel och kan inte vara särskilt missnöjd. Att semi-bubbla main som short är ju svårt att klaga över. Det är ju bara som det är. Den som missat mina krönikor om den turneringen hittar delarna här, här och här. Den stora tilten var givetvis att torska AA vs AK aip djupt i Venetians $1600 med 130k dolls för förstaplatsen och få $3200 istället. Lyckades dock vinna tillbaka halva Main Event-inköpet på cg under den sista veckan i mumsiga 2/5 games som är precis sådana man kan tänka sig att åka över hela jordklotet för. Som vanligt skulle man bara hållit sig till cashgame... 

 

Som min vän "B". Eller "Knish" som jag gärna kallar honom. Den outröttliga grindern i Rounders. 14-16 timmar cashgame om dygnet i fyra veckor. Åker hem rik som Jay Z. 

 

Trots att Knish lever på poker kan han ingenting om människorna kring den. Hans paroll är att han inte behöver känna till någon som inte känner honom. Han största besvikelse under resan var att han inte lyckaedes vika kungarna två gånger då han var uppe mot AA. "Dåligt spelat av mig. De är ju så sinnessjukt tighta..." 

 

Varje gång vi ses ger Knish mig ett grinder-tips. Han kan alla husmodersknep som finns inom pokern. Det senaste kom efter att jag beklagade mig på hur varm jag blir där bak efter långa sittningar. I Vegas är det värre än någon annanastans, särkilt på restauranger där stolar och soffor är gjorda av galon. Det får det fullkomligt att brinna i baken. 

 

- Du måste ju raka skinkorna. Det har jag gjort i många år. Jag hade aldrig klarat mig annars, konstaterade Knish. 

 

Som pokerspelare lär man sig alltid något nytt. Och det behöver inte handla om avancerad spelteori. Ibland är det bästa man lär sig på en dag "att man ska raka röven." 

 

Jag är fascinerad av jetlaggen när man kommer hem och tappar nio timmar av livet som i ett magiskt trolleritrick. Att vakna helt utvilad klockan 01.30 med cravings på oboy och mackor. 

 

Klädd i svart gå ner till Seven eleven. Lättmjölk, ost, yoghurt på kassan. Sen kommer snilleblixten. 

- Just det, har ni rakhyvlar? 

 

Nu blir det bilsemester, ö-liv, och lugn och ro ett tag. Innan jag förberedd börjar grinden igen... 

Jag är vidare till dag 2 i Main Event. Bara det innebär ett personligt rekord då jag åkte ut sista nivån dag 1 första gången jag spelade. Stacken är inte så fet med sina dryga 26k, men jag är bara glad att vara vid liv. Dagen var allt annat än en promenad i parken och jag var nere på 15k som sämst. 

 

När jag under första nivån floppade fyrtal för första gången på fem år så trodde jag att det var ett tecken från pokergudarna. Men det var bara ett dåligt skämt. För jag fick inget betalt och sedan kom Tobias Reinkemaier och satta sig till vänster om mig. När hela Rio är fullt av gubbar får man en snubbe som spelar turneringar som kostar en miljon dollar...

 

När det dessutom ösregnade i middagspausen och jag trampade igenom en jättepöl så skorna blev helt dyngblöta, var jag övertygad, jag var doomed. Så det känns som jag på något sätt lurade döden. Vilket inte är det lättaste. 

 

Fick sitta och spela de sista fyra timmarna barfota. Och se hur gubbarna och tanterna floppade set och färg som om det var det mest naturliga i världen. Det är en konst att få något så svårt se så enkelt ut. Själv hade jag säkert 10-15 par under dagen, med i snitt två överkort på brädan varje gång. Fick ducka kulor som Phil Hellmuth och parera alla snår och fällor för att inte trampa i klaveret. 

 

Om jag skulle vinna något fick det bli med hjältesyner, men det är tufft i längden. Skönaste potten vann jag med par i 66 där jag i en konstig 3-betad pott synar av en aggressiv Chicago-kille på turn och river på brädan 37TTQ. Han visar A6o. Gubbarna tittade på mig som om jag hade mördat deras katt, men var väl hyfsat standard med tanke på hur handen utspelade sig. Jag vet inte. 

 

I ett läge hade jag chansen att kliva upp runt 50k, men en asiatisk dam i sina bästa år valde att syna flopp och turn med QTo på flopp A89. Turn 3. Och på river träffar jag givetvis 2-par med min AJ. Hon donkar ut pott och jag synar bara. När jag visar min hand utbrister hon besviket. 

- Oh, I could have bet more. 

 

Pluswhine när det är om allra bäst. 

 

I den tyngsta potten turnade jag nötfärg bara för att få den utdragen av J9 som turnade 2-par och rivrade kåk. Svårt att komma undan. Ja, ja. Skitsamma. I'm alive! Och jag älskar att vara vid liv! 

 

I dag går den nygifta Mattias in in turneringen. Jag hoppas att kärleken ger honom vingar som Cupid och hjälper honom flyga högt över fältet och slutar dagen på 120k. 

 

På onsdag hoppar jag på sadeln igen. Över 50bb kan man göra mycket med!