Kall bluff på Svea

Allt jag hörde om Club Svea infriades. Det är en riktigt bra pokerklubb. Fina lokaler, trevligt folk och god (gratis) mat. Månadsfinalen hade dessutom riktigt bra struktur då man började med 20k, blinds 25/50 och 45 minuters perioder.

De tre musketörerna från hemmaklubben, dybban, Andy och Måns hamnade till en början vid samma bord. Andy startade i en sinnessjuk stil och hade tripplat stacken efter en timma efter att ha floppat set i sexor två gånger. I en av dessa händer lyckades jag folda AKs då lilla blind fyrbetade. Jag var nära att ställa, vilket hade dubblat upp mig mot fyrbetarns QQ. Men jag tycker det är lite kallt att gå all in pre med över 200 big blinds i stacken i det läget så jag valde att vika istället. Det gav Andy odds att syna med 66 bakom, då bordets stora tomte också synade. Det var en jädra tur att jag inte bara tog syn för floppen kom AK6, och det hade jag nog inte kunnat vika. Supertomten hade AJo och betalade av med hela stacken. Så det finns absolut värde på Club Svea, även om det generellt var hög klass på spelarna.

Det var rätt kul att jämföra våra spelstilar. Måns är tightare än jungfru Maria och kan sitta och folda i timmar utan att tröttna, medan Andy är mer åt det dominanta slaskiga hållet och är inne och gräver i de flesta potter. Båda kan dock sina saker och är duktiga på sin grej. Min egen stil är nog någonstans mitt i mellan dessa herrar. Hur som helst lyckades vi rätt ok. När tio spelare återstod var vi alla kvar och krigade. Jag hade då cirka 50k i marker, när följande hand utspelade sig.

Jag höjer upp till 2,5k (blinds 500/1000) på knappen med QJo. Bordets chipleader, en aggressiv trashtalkande medelålders jugge, synar på lilla blind. Flopp 6 8 9 med två hjärter. Han betar 3,5k rakt ut. Jag tycker det är på tok för vekt att folda i detta läge och tar en syn. Turn 2s. Han gör en vek bet på 4,5k. Det kostar då 4,5k att vara kvar i en pott på över 17k. Jag kan inte vika, kanske borde jag höja. Men jag synar med två överkort och hålstege i tron att han sitter på färgdrag, sjua för stegdrag eller någon kombination med stegdrag träff. Turn spader K. Han checkar. Ja, vad ska man göra? Det ligger cirka 22k i potten och jag har damhög. Jag tror han är extremt svag, men är rädd att han kan syna med väldigt mycket. Har jag hängt med hela vägen till river så kan jag ju dock inte ge upp potten nu, så jag lägger ut en bet på 12k. Till min sorg ställer han dock om all in samtidigt som han kallar mig hora på något språk jag inte behärskar. (Ja, dealern förstod och översatte så jag chansade inte). Min motståndare hävdade dock att han kallar alla sina kompisar för hora. Lite tiltande (spelet, inte ordbajset) och jag reste mig aldrig efter det.

Bara någon hand senare hamnar jag all in med färgdrag och sätter färgen på river. Tyvärr synade motståndaren med högre färgdrag och jag var ute på finalbordsbubblan. Surt, men för en gångs skull spelade jag rätt ok i en liveturre och var inte allt för besviken. Tråkigt nog åkte även Måns ut snart därefter då han med AJ hamnade all in på en J-hög flopp. Det kunde inte ens Jungfru Maria vika. Tyvärr sprang han in i ett slowspelat AA. Andy ledde med fem kvar, men åkte på en riktigt kall lek och förlorade två all in på raken och åkte ut. Bittert.

Vi bestämde på stående fot att vi ska försöka spela nästa Månadsfinal också. Enda giltiga skälet att utebli är att vi sitter på finalbordet i Spring Poker Weeks Main Event på Cosmopol.


Pokerskada

20 timmar livepoker på två dygn blev för mycket. Jag har åkt på min första pokerskada. Anledningen är mitt maniska "räfflande" med markerna. Nu har jag åkt på någon jäkla överansträngning i högertummen. Det gör typ ont på riktigt.

Mot slutet av gårdagens session var det så illa att jag inte ens kunde vika upp korten normalt utan använde endast vänsterhanden, vilket är rätt svårt att göra snyggt. Nu måste jag vila tummen i minst en vecka. Det är inte många som förstår hur mycket vi pokerspelare måste stå ut med.

Damhög blir nöt...

Det finns inget bättre än att missa alla sina drag och vinna ändå. Eller att vinna när man spelar som en påse krossade nötter. Att kombinera dessa två alternativ är så klart det ultimata.

Plats 1: dybban (1957.46)
Plats 4: mart10 (336.39)
Plats 5: Bajselof (2112.08)
Plats 3: NCC (2801.02)
Plats 2: Branco86 (485.00)
NCC lägg LM 5.00
mart10 lägg SM 10.00
** Giv **
dybban [9s, Ds]
*** Bet Runda 1 ***
Bajselof Höj till 30.00
dybban Syna 30.00
Branco86 Syna 30.00
NCC Höj till 130.00
mart10 Lägg
Bajselof Lägg
dybban Syna 130.00
Branco86 Lägg
*** Flop(Board): *** : [2h, Es, 10k]
*** Bet Runda 2 ***
NCC Satsa 430.00
dybban Höj till 910.00
NCC Syna 910.00
*** Turn(Board): *** : [2h, Es, 10k, Kns]
*** Bet Runda 3 ***
NCC All-in 1761.02
dybban All-in 917.46
*** River(Board): *** : [2h, Es, 10k, Kns, Er]
*** Showdown *** : Rake: 15.00 Totalpott: 3969.92
dybban [9s, Ds] Par i ess, dam sidokort Vinst: 3969.92
NCC [4r, 5s] Par i ess Vinst: 0.00

 

Många brukar försvara sina dåliga spel med att motståndaren var en riktig tomte och "han kunde haft vad som helst". Men i detta fallet var det faktiskt så. Därav mitt spel. På turn kunde jag inte vika när jag floppade dubbeldraget med färg och hålpipa och redan var inne med halva stacken. Eller så kan jag ju försöka bevisa att jag trodde på min damhög och inte alls är en påse nötter...


Pokerkriget

Min bloggvän Mattias har som bekant återstartat andra världskriget, även kallat pokerkriget. Det är ytterst underhållande, men jag blir väldigt förvirrad över vilket land man ska hålla på. Vem ska man tycka om och vem ska man ta avstånd i från? Hitler-Ken, Polen-William, Mike the Great? Eller ska man helt enkelt bara lägga armarna i kors, se på och roas?

Jag känner ju egentligen ingen av huvudpersonerna i denna soppa, så jag borde väl inte ha någon åsikt. Jag har för mig att Linda Olofsson för ett tag sedan skrev något i stil med "så länge han inte gör något dumt mot mig eller mina kompisar så bryr jag mig inte". Och så har jag också tänkt många gånger i livet. Så länge det inte drabbar mig så får det vara. Det brukar bli skönast så. Men.

Martin Luther King sa en gång:
- Det värsta är inte de onda människornas ondska utan de goda människornas likgiltighet.

Det är ett av de bästa citat jag vet. Jag tolkar det som att man inte ska tolerera att någon blir nedtryckt i skorna eller orättvist behandlad. Om det så är din bästa vän eller snubben som står bakom dig i kön på konsum och luktar vitlök.

Sen är det ju inte så lätt som det låter. Det finns ju många charmerande idioter. Jag vet, jag har träffat Jimmie Åkesson. Han var förbaskat pratglad, enkel och trevlig. Det var svårt att inte börja tycka om honom en aning. Tills han började prata politik. Då vaknade jag igen. Det jag vill ha sagt är att världen inte är svart och vit. En gris kan i bland vara en ko. En bluff visar sig vara nöt. Men kom ihåg att en idiot är en idiot även om han är charmerande.

Heja Polen! Eller Hitler! Vad vet jag? Ett pokerkrig är ju faktiskt inget riktigt krig. För en gångs skull känns det rätt att gå emot mitt favorit-citat, lägga armarna i kors och vara likgiltig.



En tomte med storhetsvansinne

Att åka ur turneringar på bad beats har jag inga stora problem med. Det är betydligt värre när jag gör det för att jag spelar dåligt. I går var jag på Nässjö pokerklubb och spelade en 300kr rebuy. Jag var nog den som gjorde mest rebuys av alla och åkte ändå ut en halvtimma efter rebuyperiodens slut, trea-fyra från slutet.

Den där klubben kan inte vara särskilt imponerad över mina skills. På sex turrar har jag inte kommit i pengarna en enda gång. Och det beror inte på otur. Jag har helt enkelt varit en fisk, donkey, tomte, sopa, idiot, valfritt könsord och allt de brukar skriva åt mig i chatten på SvS när jag drar ut. Av någon anledning kan jag inte koncentrera mig och spela bra poker. Jag orkar varken vänta in premiumhänder eller lägen att göra motiverade bluffar och bra spel.

Jag skulle vilja skylla på att vi spelar för att det är kul och att jag ser det mer som ett sällskapsspel. Men jag gör ju alltid allt för att vinna i sällskapsspel. Jag skulle vilja skylla på att det är för lite pengar i potten för att ge allt. Men jag spelar ju turrar på nätet för samma summor och spelar på topp.

Så jag vet inte var felet ligger. Eller jo, jag vet. När blindsen går upp lite får jag för mig att jag kan vinna varenda hand. Det kallas storhetsvansinne har jag hört.

Förmodligen är jag väl inte bättre. Eller så är pokerspelarna i Nässjö helt enkelt de bästa i landet. Jag hoppas på det andra.

It ain't over til it's over

Många får panik när de börjar närma sig tio big blinds i turneringsspel. Så fort de får ett kort över tio i någorlunda sen position så "måste" de gå all in om ingen agerat före. Och om någon har höjt så foldas aldrig ett ess, och absolut inte 33. Ofta tjänar man på att vänta något varv till. I Partys Måndagsspeciel för 162 dollar hamnade jag dock i ett svårt läge i går.

Med de där magiska tio big blindsen fick jag AJs på big blind. Cuf off, en storstack raisade, och en annan shortstack ställde på knappen. Vad gör man då? Jag valde att också ställa. Varför då kan man tycka? Jag kan väl omöjligt leda här? Jo, kanske. Storstacken höjde nästan alltid om ingen agerat före honom, så han kunde ha vad som helst. Han kanske till och med hittar fold, vilket innebär gratismarker. Och den andra shortstacken tänker förhoppningsvis i samma banor som jag och kan mycket väl ha ställt med ett sämre ess eller något liknande en KQ. Eller med ett kort över tio.

Nu visade det sig att storstacken hade AA och lillstacken JJ. Inget vidare läge för mig alltså. Plockade dock upp färgdraget direkt på flopp, men det kom inte. Så frågan är ju om jag gjorde rätt?

Under kvällen i övrigt lyckades jag vinna en liten 300kr-turre på SvS för drygt 6k. De senaste två gångerna jag spelat den har jag kommit heads up och förlorat (en av gångerna mot min sympatiska bloggkollega rosjon) så det var på tiden.

Svenska Spel är min stora guldgris. Just nu plockar jag ut mängder av pengar på denna sida bara för att bränna dem på andra. Jag kanske borde hålla mig till det statliga alternativtet helt och hållet? Då slipper jag dessutom tänka på rakeback. Och kan med gott samvete säga att jag faktiskt betalar någon form av skatt på det jag gör...

Uno-proffset som blev pokerbloggare

Jag minns det som i går när jag såg yrkestiteln under namnet i tv-rutan. Pokerproffs. Det var första gången jag hörde talas om att man faktiskt kunde vara det, pokerproffs. Jag tyckte det lät minst sagt löjeväckande. I mitt huvud låg det på samma nivå som att vara Monopol-strateg eller Uno-proffs. Som om man kunde leva på att dra fram en kortlek och krossa i ”skitgubbe”.

 

Saken blev ju inte sämre av att det var Ken Lennaárd, killen som fick alla från Muhammad Ali till Hristo Stoichkov att framstå som ödmjuka, som var innehavare av ”yrket” i dokusåpan Riket. Vi turades om att göra narr av titeln.

- Pax för att vara proffs i att bygga lego!

- Näe, om man skulle satsa på ett yrke som Fia med knuff-expert ändå?

 

Inte trodde jag väl då att jag senare i livet skulle bli en av Sveriges största pokernördar, och faktiskt själv till stor del försörja mig på spelet. Och inte ens i min vildaste fantasi kunde jag för bara någon månad sedan tro att Ken skulle dra i gång och blogga. Just nu gör han det dessutom bäst i landet.

 

Här är min topp 3 pokerbloggare just nu:

 

1. Ken Lennaárd

Plus: Han är extremt bra på att uppdatera, ofta med flera inlägg om dagen. Dessutom har han ett skriftspråk som håller, om inte hög, så i alla fall tillräckligt bra klass för att det ska vara läsvärt. Hans fortsatta kaxiga attityd är bara positivt för läsarvärdet, då han sprutar ur sig åsikter. Bra eller dåliga spelar inte så stor roll. Det viktiga är att folk har en åsikt om det han skriver. Han tar dessutom nya grepp genom att titt som tätt lägga in lite personliga listor. Och listor som är så roligt.

Minus: Hans tvivelaktiga förflutna ligger honom i fatet. Bloggen känns ibland som en enda stor vedergällning för allt han fått utstå genom åren. Faktum kvarstår dock. Ken har inte gjort någonting för att bevisa att fuskanklagelsena mot honom inte stämmer.

 

2. Johan Kretz

Plus: Kretz har ett osvikligt språk och lyckas på ett naturligt sätt blanda inlägg om allt från practical jokes och seriestrippar till handanalyster och kritiskt granskande av pokervärlden. Även om han skriver om kåta ugglor så blir det ändå läsvärt på något sätt. Det gör att man alltid blir glad av ett nytt inlägg.

Minus: Uppdateringarna sker lite för sällan, ibland kan det ta veckor mellan varven. Stundtals tenderar Kretz dessutom att balansera farligt nära gränsen till besserwisser.

 

3. Mattias Andersson

Plus: Killen är komplett galen, vilket medför en fantasi utöver det vanliga. Det passar naturligtvis utmärkt i en blogg. Man vet aldrig vad han kommer att skriva om här näst och han driver friskt med de flesta i pokersverige, samt ett par optiker. Dessutom uppdaterar han i stort sett dagligen.

Minus: Ibland kan det bli lite rörigt då Mattias mer går på sin egen känsla än på vad ”Svenska skrivregler” säger. Sen är han tyvärr AIK:are också.


Bubblare: Lapproffe, Valterego.

 

De pokerbloggar som ligger närmast bakom är länkade på bloggen. Kom gärna med förslag och tips på bloggare som skulle kunna  borra sig in i toppen. Jag får aldrig nog av bra pokerbloggar.


När Tutankhamon rämmade upp Gustav Vasa

Jag behövde inga ögon för att uppfatta värdet inne i Sinai Grand Casinos pokerrum. Det räckte att lyssna. Och jag lyssnade till ljuv musik. Det finns inget bättre än italienska vid ett pokerbord. Italienare är inga vidare pokerspelare. De älskar att bluffa, de älskar att göra hjältesyner, och de verkar älska att förlora pengar på poker.

 

Vid mitt bord satt det italienare, ryssar, israeler och en australiensare.Vilken förbrödring.. Italienaren mitt emot, som hade sin uppsminkade tjej på en stol bakom, startade showen. Efter en raise till 20 euro (blinds 5/5) från tidig position, med efterföljande tre-fyra syn trebetade han brutalt upp till 170 euro. Och fick två syn! Flopp 4 J K. Efter två check gick han all in för 600 euro. Båda lade sig efter lång tvekan. En israel var inne med halva stacken men lyckades vika ändå. Italienaren kastade stolt upp handen 77 och log stort med en tandrad blekt till bristningsgränsen.

 

Isralen som offrade halva stacken för att få se en flopp fyllde snabbt på igen. Jag såg honom göra samma spel minst tre gånger, där han lyckades folda på flopp efter att ha synat bort typ halva stacken pre. Jag hade tydligen kommit till pokerhimlen. Molnigt var det i alla fall. Sju av spelarna vid bordet kedjerökte. Mina luftrör är fortfarande på avgiftning. Det positiva med röklukten var att jag utan att skämmas kunde lätta bördan för min krassliga mage utan att någon tog notis om detta.

 

På något sätt var pokerrummet det stora kasinots hjärta. Stundtals var det 20-30 personer som följde mitt bords förehavanden. Som om det vi gjorde var något beundransvärt och svårt. Jag försökte se viktig ut inför publiken och kom hela tiden på nya miner och poser för att understryka hur svårt det jag gjorde var. Ett tag trodde jag nästan själv på att jag var hjärnforskare.

 

På knappen fick jag lägligt AJs. Efter att fyra spelare limpat höjde jag upp till 25. Alla synade och så även big blind. Flopp K 10 4 regnbåge. Den leende italienaren donkbetade ur position ut 25 i potten på 125. Tre syn till mig som också synade. Potten var då 225. Turn Q. Klonk! Det blev karnevalstämning i skallen på mig när italienaren överbetade potten med en bet på 300. Alla lade sig till mig. Jag hade bara 450 kvar så jag ställde så klart. Blixtsyn av en gedigen J9 och en lägre stege. Jag hann precis se mig själv med en sjujädra parasolldrink i handen innan dealern smällde upp ett ess på turn som innebar splitt pott. Doh!

 

Då dealern började dela upp potten fick han plötsligt en rejäl utskällning av mr Floormanagar som ville att jag skulle ha hela potten. Han trodde att jag hade en högre stege trots att esset kom på river. Jag höll bokstavligen på att skita ner mig av skratt. Chefen för pokerrummet kunde inte reglerna. Han blev helt röd i fejjan när vi förklarade hur det låg till.

 

Bordets sötaste var den 50-åriga ryss som hade en liten lapp (inte en same, utan en papperslapp) framför sig på bordet. Där hade han skrivit ner översättningar från ryska till engelska på olika pokertermer och siffror.

 

Lite senare höjde australiensaren upp till 20. Det tog inte lång stund att inse att han var den enda spelaren vid bordet som kunde spela poker. Därför borde jag kanske aldrig ha spelat denna hand. Men en 2 4 ruter på knappen går ju inte att motstå, så jag synade. Och det var märkligt nog bara vi två i potten. Flopp J 4 6 med två ruter. Han betade 35. Jag synade bara. Turn en vacker ruter. Bet, reraise och han ställde. Jag synade rakt in i en K10 ruter för högre färg.

 

Och jag var en platt-tv back mot de sämsta spelarna jag någonsin mött på hyfsad nivå. Om jag var Gustav Vasa var de Tutankhamon, faraonen vars föräldrar var syskon. Enligt undersökningar hade han gomspalt, puckelrygg, klumpfot och led av benskörhet. Det kan inte ha varit någon vacker syn. Precis som de här rökande tomtarnas spel.

 

Mitt i allt elände kom dessutom frugan till bordet och ville åka hem. Hem!!? Visst jag hade lovat att jag inte skulle spela så länge, men är inte det något man bara säger? Hemma vid datorn brukar man ju kunna få spela vidare ändå, nu kunde jag så klart inte låta henne ta sig hem själv mitt i natten.

 

Att resa sig upp och lämna bordet var riktigt tungt. Det kändes som att jag hade hittat en skattgömma, men inte hade något att bära hem skatten i utan bara fick lämna den åt sitt öde.

 

Mr Floormanager påminde mig dock om min nyblivna stjärnstatus när han snabbt frågade om han fick bjuda på en taxi hem. Jag tackade och tog emot samtidigt som jag försökte kamma till manen och skadeskjuten halta ut. Frugan var dock på strålande humör. Hon gick nio euro plus på maskinerna.

 

Jaja, en vacker dag får jag väl fiska upp min skattkarta och återvända. Då ska jag ha en stor väska att bära guldet i. Sharm El Shejk är nöten.


dybban plus mot Anton Wigg

22-åriga Anton Wigg vann alltså EPT Köpenhamn. Förutom äran kammade han dessutom hem närmare fem miljoner svenska kronor.

Jag har träffat Anton Wigg en gång, i Tallinn förra året. Jag satt vid ett fullt 50/50 cashgamebord när han kom förbi klockan 06.00 på morgonen. Vår konversation lät ungefär så här.
- Är det någon som vill sälja sin plats? frågade Anton.
Inget svar.
- Ingen som vill sälja sin plats för en femhundring?
- Kanske killen som sitter och sover, garvade någon.
Jag blir tillknuffad och välter samtidigt omkull min egen markerhög.
- Eh, ups. Sorry. Well played. Gjorde jag något dumt?
- Vill du sälja din plats?
- Nja...
Jag visste såklart att jag var slut för kvällen och borde gå upp på rummet och lägga mig. Men jag ville ju inte ge mig så lätt och tänkte att jag skulle klämma ut så mycket som det gick från den unga nykomlingen.
- Vad får jag?
- 500.
- Taget!

Ja, 500 spänn är alltid 500 spänn. Så jag är väl en av dem som kan säga att jag faktiskt ligger plus i mitt heads up-spel mot EPT-mästare Wigg. Inte det sämsta. Inte det sämsta alls.

Ännu ett "åka-ur-nätturre-utbrott"

Det har varit en tung pokermånad. Då det för tillfället är riktigt dåligt värde till och med på Svenska Spels cashgame så har jag försökt grinda lite turrar istället. Det har blivit 4-5 finalbord de senaste dagarna, men när det väl gäller har det skitit sig riktigt och jag har fått nöja mig med småplock.

Värst var det ikväll i Indis favorit 109$ freeze på partypoker. När vi var sex kvar så ledde jag rätt överlägset, men förlorade sedan tre all in situationer på raken.

1. K10 vs QJ. Det var inga konstigheter. Jag höjde på knappen och big blind som var short ställde in och jag ledde till min glädje. En dam räddade dock upp saken.

2. Åkte ner på 80k (blinds 2/4k) och fick A10 på bb. Lilla blind ställde mig för 40k. En given syn från min sida och han visade J3. En trea direkt på flopp gjorde det inte ens spännande.

3. Jobbade så upp mig till 50k och ställde på knappen med AQ (fortfarande 2/4k i blinds). Fick syn av bordets nya chipleader med K10. (Antar att det var en marginell syn för 2/3 av stacken?) Tian på river gjorde att jag fick ett av mina klassiska åka-ur-nätturre-utbrott.

Dessa utbrott kan ju se ut lite hur som helst då de är helt improviserade. Denna gång drog jag tröjan över huvudet, bet kraftigt i tyget samtidigt som jag försökte spotta förbannelser över mina opponenter. Under tiden hoppade jag någon slags regndans på vardagsrumsgolvet. Det var inte vackert, men nödvändigt.

720$ var ingen vidare tröst. Jag behöver bättre upp för att den här månaden ska komma upp på godkänd plus. Om jag ska se det positivt så är jag i alla fall plus...

"dybbanslakten"

"dybbanjakten" blev snabbt "dybbanslakten". Det började med att jag synade en shortstack all in med AJs. Efter två spader på floppen såg det rätt bra ut, men motståndaren fick träffa sin tvåoutare.

Då jag hade bounty på mig var min plan att spela extremt tight. Jag räknade med att få betalt när jag väl hade "stål" ändå. Som med sådana här händer:

50.00/100.00 Texas Hold'em (No Limit) - den 14 februari 2010 21:22:05
dybbanjakten (Vanlig/Turnering)
Plats 1: Danny905 (2670.00)
Plats 2: Kaldur (6221.00)
Plats 3: loopar (6018.00)
Plats 4: CRY (2938.00)
Plats 5: pelle32 (7080.00)
Plats 6: shamrock (2959.00)
Plats 7: Twin3 (3373.00)
Plats 8: Kossan (470.00)
Plats 9: dybban (2734.00)
Plats 10: Zille (2001.00)
Kossan lägg LM 50.00
dybban lägg SM 100.00
** Giv **
dybban [Ek, Dk]
*** Bet Runda 1 ***
Zille Lägg
Danny905 Lägg
Kaldur Lägg
loopar Lägg
CRY Lägg
pelle32 Lägg
shamrock Lägg
Twin3 Syna 100.00
Kossan Syna 100.00
dybban Höj till 400.00
Twin3 Syna 400.00
Kossan Lägg
*** Flop(Board): *** : [Es, Knr, Kh]
*** Bet Runda 2 ***
dybban Satsa 600.00
Twin3 Syna 600.00
*** Turn(Board): *** : [Es, Knr, Kh, 6k]
*** Bet Runda 3 ***
dybban All-in 1734.00
Twin3 Syna 1734.00
*** River(Board): *** : [Es, Knr, Kh, 6k, Knk]
*** Showdown *** : Rake: 0.00 Totalpott: 5568.00
Twin3 [Kns, 8s] Triss i knektar Vinst: 5568.00
dybban [Ek, Dk] Två par, ess och knektar Vinst: 0.00

Ja, vad ska man säga. Han vet att jag har en bra hand och synar ändå med tredjepar. Självklart hade det aldrig hänt om jag inte haft bounty på mig. Så min plan hade ju varit vattentät om det inte funnits någon river.

Det var ändå en trevlig kväll då frugan var med och lirade på nätet för första gången. Så vi hade grindkväll i soffan. En våt dröm jag haft länge. Hon var dock väldigt noga med att jag inte skulle få se hennes kort eller hjälpa henne. Ärligt talat spelade hon riktigt bra när jag kollade handhistoriken efteråt. Tyvärr åkte hon ut med AQ på en damhög bräda. Motståndaren hade floppat set. Jag hade dock spelat likadant så det var inget att skämmas för. Och hon kom längre än mig. Förhoppningsvis väckte det en liten pokerglöd i henne.

Edit: Svenska Spel skriver så här om dybbans tragiska sorti:

254 spelare ville slå rankingvinnaren "dybban" - "Twin3" lyckades

2010-02-15
Efter en knapp timmes spel åkte "dybban" ut ur sin egen turnering, "dybbanjakten". Efter att ha träffat med sin Ess-dam i klöver hamnade han till slut allin mot sin överman, "Twin3".

Floppen har kommit Es/Jr/Kh och givit "dybban" par i Ess samtidigt som "Twin3" träffat bottenpar med Knekt-åtta i spader på hand. Som fjärdekort kommer klöver 6, varpå "dybban" går allin och får syn. Femtekortet är klöver knekt, trissen sitter för "Twin3" och "dybbans" deltagande i sin egen turnering är över.

Bedriften att slå ut 2009 års Sverigerankingvinnare belönas med en bounty på 1 275 kronor.

Vinnare av själva turneringen och förstapriset på 6 859 kronor blev "Com.Cool".

Topp 5 placerade och prispengar
1. Com.Cool - 6859 kronor
2. Mr ooglin - 3 952 kronor
3. Tai-Pan - 2 805 kronor
4. Joze_J - 1 912 kronor
5. Pkrmon - 1 657 kronor




Nääeej!

Jag fick en chock när jag öppnade SvS-klienten idag. Det första jag fick se var min egen glasögonormsnuna i en reklam för "dybbanjakten".
- Näeej!

Det här var det ingen som sa något om. Ok att ha med bilden i nån liten artikel som ingen läser. Men det här? Nej, nu har det gått för långt.

Jag försöker tänka positivt och inbilla mig att det är tur att jag har brillor på mig. Det är lite Clark Kent över det. När jag väl träffar folk på riktigt kommer de aldrig känna igen mig, eftersom jag inte har glasögon så ofta samt har börjat odla röd-skägg.

Men det är inte lätt när folk börjar gaffla i chatten:
- Tack dybban!
- Va?
- Du har verkligen bevisat att man inte behöver ha utseendet med sig för att kunna spela poker.

Jag kommer inte spela något innan turren börjar 20.30 ikväll. Mitt psyke skulle inte klara en hand till i denna damm av vuxenmobbning.


Isildur1 visar stake och blir av med kulorna

Han såg ut precis som jag trodde. Långhårig, snygg och fjunig. Kanske hade jag räknat med någon liten tonårsfinne också, men Isildur1 överträffade sig själv.

Jag satt uppe i natt och kollade in de nya avsnitten av WSOP Europe 2009 som lagts upp på Pokertube. Till min glädje fick jag för första gången se Vikor Blom (alias Blom90, alias Isildur1) spela live. Efter dag 1 låg han topp fem i turren vilket visar vilken talang han är.

Jag har hela tiden undrat hur det är möjligt att vinna 50 miljoner på några veckor och sedan bränna allt lika snabbt. Nu vet jag. Kolla in spelet i den här handen. Tycka vad man vill, men den här grabben har kulor av svenskt stål. Tyvärr är stålkulor inte det optimala i alla lägen...


Dags för "dybbanjakten"!


Jag kunde faktiskt inte hålla mig för garv när SvS hörde av sig och sa att de ville anordna "dybbanjakten". Vilket underbart namn på en pokerturre!

Hur som helst, på söndag (14/2) kommer det bli åka av. Klockan 20.30 drar turren igång på Svenska Spel. Den som slår ut mig får en bounty på fem procent av prispotten och min eviga respekt. Inköpet ligger på blygsamma 100 kronor så jag hoppas att alla mina vänner, bekanta och intresserade läsare vill vara med och ha lite skoj. (Turren ligger inte ute än, men ska komma upp i slutet av veckan) Så länge inte optikern slår ut mig är jag nöjd.

Fakta "dybbanjakten":
Plats: Svenska Spel
Tid: 20.30, söndagen den 14 februari
Inköp: 100+10 kronor
Bounty: 5 procent på dybban
Startmarker: 3000 med långsam struktur.

Lägg aldrig KK, typ...

Jag är av den skolan som aldrig lägger KK preflop. Jag tror helt enkelt inte att man tjänar på det i längden. I söndags gjorde jag dock ett undantag som gjorde mig själv förvånad. Och lite stolt.

 

Jag hade en riktigt mastig cashgame-session på casinot i Göteborg. Då Cosmopol nu för tiden öppnar redan klockan 15.00 under helgerna så blev det 14 raka timmar poker, med undantag för en snabb matpaus. I början gick det lugnt och fint och markerstapeln växte med ett par k. Sen gick, som vanligt, mitt första move åt pipan. Trebetade en medelålders man (som ägde en pokersite och var lös men ändå hyfsat duktig) med A9 i klöver. Han höjde nämligen för typ fjärde handen på raken och tjatade om att han spelade ut alla, så jag tröttnade på hans dryga attityd.

 

Han synade dock de 520 kronor jag satsade (blinds 20/20). Flopp kom underbara A 8 3 med två klöver. Han checkade och jag valde att checka bakom för att representera KK-QQ och locka fram en bluff. Turn var blank och han betade ut 1100 kr. Han hade bara 2k till bakom så jag ställde. I efterhand är det ett rätt tveksamt ställ, men jag skulle ändå inte kunna vika en river när jag spelar svag och det ser ju väldigt suspekt ut att ställa. Jag kommer banne mig inte ihåg hur jag tänkte, men någon slags plan hade jag säkert…Han stekte i typ fem minuter innan han synade med AQ och det kom ingen nia eller klöver för mig på river. Doh!

 

Sen kom dock min revansch när jag floppade set mot hans nötfärgdrag. Vi blev all in redan på flopp i en 14k pott, lika mycket som min och frugans nybeställda Egyptenresa kostade för övrigt. Det kändes riktigt skönt när min hand fick stå.

 

Någon timma senare kom så min fold med stort F. Jag gör en standardraise till 140 från tidig position. Samma man reraisar till 440 på lilla blind. Jag slår om igen till 1400 och han börjar bröla på stockholmska att:

- Ja, vad ska jag göra? Näe, jag får väl ställa då.

Och går all in med 7k. Jag foldar efter ett par sekunder och slänger upp mina kungar, vilket gör honom alldeles vit i ansiktet.

- Så jag skulle bara synat då, säger han och visar AA.

Rätt skön fold måste jag säga. Men hur kunde jag göra den med tanke på vår historia? För det första gjorde han inte en positionsraise, vilket talar för att han faktiskt har en hand. För det andra var det typ andra gången på sex timmar som han trebetade och första som han ställde all in pre. För det tredje var hans skådespeleri helt uppåt väggarna och han såg alldeles för bekväm ut för något annat än just nöt. Jag skulle nog aldrig orka göra den folden på nätet. Det är därför jag älskar livepoker mer och mer.

 

Men jag är fortfarande av den åsikten att man aldrig bör lägga KK. Om inte motståndaren har AA förstås…


Det ljusnar för pokerakademien 2010

I dag har jag samtalat med Roger Levy, pokerns försäljningschef på Svenska Spel. Han var faktiskt riktigt trevlig och jag fick flera positiva besked angående framtiden.

För det första verkar det som om det visst kan bli en "Svenska Pokerakademien 2010". Tidigare har jag hört att den är inställd.
- Inte alls, sa Levy
Just nu jobbar Svenska Spel på att göra en ännu bättre gala än tidigare.
- Det tar bara lite tid att ta beslut i den här organisationen.
- Jaså, det har jag inte märkt...

Inom ett par veckor ska jag få besked hur det blir med den saken. Efter Unibets praktfiasko med sin "Svenskaspel-gala" så tror jag pokersverige behöver en väl anordnad fest. Det skadar ju inte heller att dybban får komma.

Snacket huruvida man bör gå eller inte gå på en eventuell gala för att ta ställning för eller emot Svenska Spels monopol skiter jag i. Sånt där ställer jag mig över, eller under. Jag tänker bara på att ha kul, träffa roliga människor och dricka vin med frugan.

Vidare kan det även bli aktuellt med en bountyturnering på SvS på dybban. Låter ärofullt. Jag återkommer om så blir fallet.



För tillfället får jag nöja mig med att  hyllas i SvS-klienten.

Nakna framför pärleporten i Kumla

Det blev banne mig en religiös upplevelse igen...

De kom från världens alla hörn för att ge bort gåvor i ett stall. Men i stället för rökelser och myrra blev det Kalle Anka-pockets, designerglasögon och punkskivor i bounty.

Och visst satt vi där, som nakna framför pärleporten. IT-miljonärer, studerande, optiker, journalister, dagdrivare, suputer och till och med en brynäsare. Alla var vi lika vid pokerbordet. Ingen var mer, ingen mindre. Förutom några kilo hit eller dit.

Visserligen missbrukades nattvardsvinet av vissa, men jag tror att alla hade gått hem med något varmt i bröstet ändå. Poker förbrödrar, eller försystrar om ni så vill. Och Mikes lada utanför Kumla är den perfekta kyrkan för oss religiösa fanatiker. 

Så hur gick "Rock n Roll – The Wildest Poker Tournament 2010" då?
40 spelare hade samlats. Då de flesta använde sina fulla rättigheter vad det gäller rebuys och addons kan man säga att inköpet låg strax under tusingen. Dessutom sponsrade Nordicbet med en pokerweekend i Tallinn. Från början skulle den gå till vinnaren, men det bestämdes istället att paketet skulle gå till hemlig placeringen som lottades fram innan start.
- Jag tror 23:an vinner, sa John H.
- Jag tror 23:an vinner, sa optikern.
Det var lite lustigt, för de sa det på olika håll. Och de kom nära...

Visst hördes det ett och annat Rock n roll även denna gång. J-O var på sitt bästa humör.
- Ni kan ju inte spela poker!vrålade han efter en timma när han som vanligt var överlägsen chipleader.
- Näe, vi vet, sa vi.
- Men varför gör ni det då!!??
Ingen kunde riktigt svara på det. Kanske var det den religiösa upplevelsen vi sökte?

Själv började jag fiska i ett högt tempo. Startstapeln på 5k var snart uppe i 15k. Då gjorde jag dock direkt en rebuy på 5k,vilket var tillåtet om man kom under startstack. Lite senare tappade jag lite fokus när jag på brädan Q J 5 8 blev all in med Q8 mot KQ i en 12k-pott.
- Åsså kommer kungen på river, gapade John H.
Och givetvis fick han rätt. Pungsvett också.

Jaja, bara att kämpa vidare. Spelade dock inte någon briljant poker denna kväll och gjorde moves i helt fel läge. Förlorade bland annat halva stacken efter att ha reraisat cutoff med KJ och floppat toppar för att springa rakt in i AA. När jag sedan som shortstack skulle slowspela en KK och lät big blind turna in en hålstege så såg det riktig illa ut. Jag var nära korset.

Domedagshanden kom när jag på big blind vek upp 78s. Alla foldade fram till knappen som höjde till 800 med blinds på 150/300 plus ante. Jag hade 5k i stacken och var säker på att han hade en skithand som han skulle kunna lägga. Så jag gick allin. Blixtsyn av JJ. Suverän read dybban.

Men mitt miserabla move blev ändå kvällens bästa. Min 24:e plats var nämligen kvällens vinnare av Tallinnresan. Resa, hotell, mat och två turrar i Tallinn är inte fy skam för en ynka 24:a. Visst var det något religöst med i spelet...

Efter det blev det cashgame (5/5 kr) där jag hade riktigt flyt och plussade 3k på en timma. Sen åkte optikern ut och vi bestämde oss för att det var en dag idag också. Vem som vann har jag ingen aning om. Både Illivillja, Mike och ta mig tusan Valterego himself var kvar i turren när vi drog.

Tack alla som gjorde min kväll. Mike för hela den religösa upplevelsen, J-O för rocken och alla rövarhistorier, Valterego för skjutsen, John H för kungen (jag har förlåtit dig), Crappy för att han inte legat med frugans syster (hade hon haft nån så hade du, jag vet), Klyka för ditt snabba ingripande när jag spillde öl och the Admin för jäkla trevligt sällskap i taxin mot helvetet och tillbaka. Jag hoppas jag får se er alla igen. Nakna ihop framför pärleporten utanför Kumla.

Djuplodande intervju...

Nu har det kommit upp en intervju på Svenska spels hemsida med Sverigerankingvinnaren dybban. Jag skulle vilja säga att den verkligen gräver på djupet och får fram många delar av min komplexa person. Men det kan jag förstås inte.

Då jag vet att det kan vara rätt jobbigt att intervjua så försökte jag "komma på" så skrivvärda svar som möjligt på frågorna. Mina "roliga" anekdoter verkade dock inte intressera något nämnvärt. Det kom nämligen bara med fyra raka frågor och med det tillrättalagda språket pratar jag som en gammal "Lundsbergare". Inte för att jag hade väntat mig något överdådigt av Svenska spel, men hoppet finns ju alltid där...

Dessutom ser jag ut som en glasögonorm, ala optikern himself, på bilden. Visserligen valde jag ut den själv, men brillorna såg inte så stora ut här hemma. Och jag som inte ens brukar använda glasögon. Har dem bara när jag ser på tv eller går på konserter. Men av någon anledning var bilden den enda som fanns här hemma där jag inte förvrider ansiktet i någon konstig grimas. Dybban är inte så fotogenique.

I dag har jag spelat många timmar poker. Det har varit en riktig bergochdalbana. Back 6k under dagen. Och plus 9k under kvällen. Eller som frugan hade beskrivit det: Minus en Louis Vuittonväska på dagen och plus en burberryväska på kvällen. Imorgon ska jag nog bara spela på kvällen.

I helgen rockar vi!




På Lördag är det dags för "Rock n Roll – The Wildest Poker Tournament 2010" i Kumla. Eftersom en bild säger mer än tusen ord lånar jag Lapproffes fenomenala teckning över hur det såg ut förra gången det begav sig.

 

Stående till höger har vi den klockrena huvudpersonen J-O, mannen vars segervrål hela turren döptes efter. Personligen är jag mest stolt över att ha fått en egen MC-klubb. Jag kan behöva lite extra hår på bröstet inför mötet med alla dessa giganter i Mikes lada.

 

Behöver jag säga att det ska bli förbaskat roligt?


Konsten att lägga bästa handen för kvällen

Alla som spelat livepoker har varit med om det. Man sitter i fyra, fem timmar och får skitkort. Så kommer stunden man väntat på, en vacker hand. Men då har någon annan en ännu vackrare hand. De som har karaktär att kunna lägga handen de väntat på i fem timmar för att de "vet" att de är slagna har kommit långt i sitt pokerspel. De kan konsten, känner kraften.

Jag kom i går in på finalbordet som 3-4:a i Nässjö pokerklubbs 500kr Texas + en rebuy. Jag hade fått en AK under fem timmar, mer var det inte. I stället hade jag fått chansa och vann en coin för att samla marker. Aldrig förr har jag sett så många 83o och 92o på en kväll. Men så, en kvart in på finalbordet, hände det. Jag viker först upp en dam och sedan försiktigt en till. QQ. Vackra QQ.

När tysken UTG dessutom höjer ser det ut som om det ska bli action. Jag trebetar i position. Då går chipleadern all in bakom mig! Jag är inne med 1/3 av stacken och tänker tillbaka på gårdagens EMOP-kval där jag foldade AQ i samma läge. Pottoddsen kräver syn. Men å andra sidan, vad kan jag i ärlighetens namn vara uppe mot? Jimmie sa tidigare under kvällen att chippie var tight. Men jag hade sett honom använda sin stora stack till en hel del bluffar under kvällen, så lite spel har han i sig. Han kan ju faktiskt ha AK för en coin, men nä. Inte fyrbet all in. Jag måste vara slagen. Så det var bara att visa lite karaktär och vackert slänga upp QQ för en fin läggning.

Men lyckades jag med det? Nej, nej. Jag var alldeles för kåt på mina damer. Och alldeles för trött i pallet. När den överförfriskade norrlänningen mitt emot dessutom inte höll sig till deras kodex (att hålla käften) utan malde i ett så blev jag ännu tröttare. Och synade. Självklart sprang jag in i AA och åkte ut. Jag får helt klart skylla mig själv för en riktigt kass syn.

Heder åt dem som kan konsten att lägga bästa handen för kvällen. Jag skulle ge mycket för den boken.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0