dybban poker

Imorgon släpps årets första Dybban Flyttar In. Här är några ord, en försmak, till vad som komma skall. 

 

I kväll ska min gamla Pokerstudio-kollega, Patrik Sjöberg, delta i Let's Dance. Det trodde jag aldrig. 

 

Ungefär som jag för några år sedan aldrig hade kunnat tänka mig att morgondagens huvudperson skulle försvinna från pokerscenen på det sätt han har gjort.

 

Norrländskan har lovat mig att slippa se Let´s Dance. Jag älskar henne för det. 

 

Ikväll blir det helkväll på CC i stället. Ses där! 

 

I går vad det måndag. Och som vanligt begav jag mig till kasinot för att spela 500 rebuy. Prispotten blev inte vad den brukar. Men den 24:e har, ur den synvinkeln, aldrig varit det bästa datumet för en pokerturnering. 

 

Men det gick bra ändå. Tills. Ja, tills någon limpsynar min raise med Q7o. Det floppar damhögt. Efter lite labomba åker kapitalet in mot mina kungar. River 7. Jag kommer aldrig förstå grejen med att limpsyna Q7OFF...

 

Bust precis innan finalbordet. Men innan jag traskade mot cashgamet så hann jag i alla fall få en förklaring till varför man ska spela händer som Q7. 

- Du kan få både låg och hög stege. Stege på alla sätt! 

 

Det låter faktiskt rimligt. 

 

Lyckades få ihop en plussession. Men var lite för het på hanen i en av mina sista potter för kvällen...

 

Jag höjer från mittpos med 85s och får två syn. Den ena mannen som synar är lite maskin då han torskat 2-3 inköp. Flopp 677. Check till mig. Jag betar. Syn av "maskin". Turn 9. Jag får "STEEEGE på alla sätt!". Betar 500 in i 800. Men "maskin" slår om till 1400 med 4k till bakom.

 

Han lägger inte en sjua för all kebab i strängnäs, hinner jag tänka...

 

Jag borde ha tänkt lite till. Men jag var trött och samtidigt övermodig efter att inte ha torskat en pott på två timmar. In med skiten! Blixtsyn! "Maskin" visar 67 för floppad nötkaka och dänger korten i bordet som en adrenalinstinn ardenner samtidigt som han muttrar något högt. 

 

Jag har aldrig förstått folk som blir arga efter en vunnen pott. Det krigar hårt med Q7-limpsynen i svårförståliga ting på min topp10-lista. 

 

Apropå 85s så är den kusin med min favorithand. Den har jag hedrat med en helt egen krönika HÄR. 

 

Och när jag ändå var i farten så skrev jag en pokerkrönika till. Om den perfekta inbrottstjuven. Dan Glimne lärde mig spela poker. Men hon lärde mig att älska det. Läs den HÄR om du behagar. 

 

På vägen ut köpte jag två tacopaj "to go!". Det är en nästintill magisk känsla att vakna upp en tisdagsmorgon efter ett par k plus vid pokerborden och veta att det väntar tacopaj i kylskåpet. Med dressing.

 

Nu ska jag dra på andra säsongen av "House of Cards", denna fantastiskt psykopat-serie. Den påminner en del om livet i pokervärlden faktiskt. Till det tacopaj och tanken på att det är den 25:e idag. 

 

Det är lustigt hur lite som skiljer på 24 och 25. Ändå är den 25:e, efter mina beräkningar, minst sju gånger bättre att spela pokerturneringar på. Bara det ger en krydda som gör det värt att att leva. 

 

Mot fler stegar. På alla sätt. 

Jag ligger i soffan och kolla på skridskor. Utan någon som helst anledning, förutom att det är OS. Ser holländare, kanadensare och polacker. Jag bryr mig mer om mina håliga träningskalsonger än om vem som vinner. 

 

Men OS är OS. Jag ligger här ändå. 

 

Och nyss så fick jag lite rejkback för det då Kalla tog silver. Jag vet inte varför jag stod och frustade likt ett gammalt ånglok över upploppet då "vår" tjej försökte ta sig förbi den norska bodybuildern i täten? Det är något med OS ändå. Trots allt. 

 

Trots alla ekonomiska intressen, trots ett genommutat IOK, trots Rysslands antika människosyn. 

 

Där gick kanadensaren i mål. Han såg trött ut. Kämpa!

Följer Nordic Light genom poker.se. Jag är lagom bitter över att inte vara på plats, men ibland kommer livet emellan och om man får göra allt man vill så vore man ju bortskämd...

 

Det är ändå med glädje jag ser att Bjoelle tycks leva livets glada dagar i monopolets norra borg. Att Matz, Snusarn och herr Riverknekt alla är kvar till dag 2. 

 

Men framför allt hittade Norrländskan en triss från Storuman i fältet : Jan "Ezzirhc" Kristiansson, Ove "Stortorsk!"Abrahamsson och Göran "Granth" Larsson. Ni känner igen dem från min Sverigeresa. Alla är vidare till dag 2. Janne ligger dessutom på en mycket stabil fjärdeplats! 

 

Vi ska heja som frustande ånglok. 

 

Men för nu får jag nöja mig med OS-skridskor och några bord nätpoker. Tills Liverpool-Arsenal startar. Då kan de här skridskoåkande kroppsstrumporna ta och kamma sig. Det finns saker ett OS aldrig kan konkurrera med...

Jag funderade lite på vad jag själv skulle vilja vinna om jag fick chansen till ett upplevelse-pris. Den ultimata vinsten hade nog varit en resa till Brasilien under fotbolls-VM. Men det krockar liksom med WSOP. 

 

Om jag i stället fick välja en enda fotbollsmatch att se under våren då? Då var valet enkelt. Champions League-finalen i Lissabon i maj. Att tro att PSG och Bayern ska mötas är väl för mycket begärt? Men man kan ju alltid drömma. 

 

Jag ska dra igång en liten turneringsserie på Svenska Spel ikväll klockan 20.30 (30 min latereg) ikväll. Inköpet är en dryg tvåhundring. Förutom vinst i själva turneringen och lite kassaklirr finns det något finare i potten. Under varje turnering, 14 onsdagar framåt, kommer det att inträffa en minimalistisk frågesport. 14 vinnare, en i veckan, kommer att utses. Dessa 14 vinnare kommer att tävla om detta. 

 

Första priset är att ta med en polare och följa med mig på en exklusiv resa till Champions League-finalen. 

 

Hoppas vi ses ikväll! Och där fotbollshistoria kommer att skrivas...

 

Jag letade febrilt efter Viktor Blom. Utan lycka. Men jag hittade ett par andra saker på vägen. London är en fantastisk stad att spendera några dagar i. 

 

Det blev tre pokersessioner på Victoria Casino. En gick back och två plus. Här kan ni läsa om den första. Jag gillade Victoria. Där finns det spel på alla nivåer dygnet runt. Hela tiden. Det enda problemet var att jag hade svårt att gå hem när det aldrig stängde, vilket gjorde att några dygn blev rätt sömnlösa. 

 

Fast den största upplevelsen var nog att få se en Premier League-match. Något jag aldrig gjort, men drömt om länge. Jag tog med mig Norrländskan på Tottenham-Manchester City och hade lyckats fixa riktigt tighta platser.