dybban poker

Jag fortsätter min satsning inom korpfotbollen. På tre matcher har det blivit fem mål från min glödheta högerdoja och jag har tagit upp jakten på skytteligaledningen. Jag hade nästan glömt bort hur fruktansvärt kul det är att spela fotboll. 

 

Nästan lika kul som det är att spela poker för tillfället. Har hunnit med tre sessioner på CC i veckan. Högsta gamesen är 25/25 där nu, då 50/50 sällan är igång. Men många köper in för max (10k) så det kan bli rätt mumsiga potter och fränt spel. Jag har sprungit ännu bättre än på fotbollsplanen. Bollen kommer liksom med mig även om jag snubblar eller trycker upp ansiktet i konstgräset. 

 

Tvärtemot damlandslaget alltså. Jag har aldrig försått folk som jämför damfotboll med herrfotboll. Eller kommer med kommentarer som att "vilket p17-lag som helst skulle ju slå damlandslaget i fotboll". Det är ju helt ointressant. Hur många damspelare i tennis får höra att deras insatser är dåliga för att de skulle torska mot en man? 

 

Damfotbollen ska inte jämföras med herrfotbollen. Däremot kan man ju ändå kritisera dåligt spel. Det jag sett av damerna i detta VM är...ja...det är ju röva. 

 

Igår lyckades de alltså inte slå tre pass rätt på egen planhalva, en enda gång. Ytterbackarna slår upp bollar i ytor där ingen svenska ens varit under matchen. Åh, ett svart hål? Det kan ju finnas en lagkamraten i hålet... Tjoff! De spelar idiotiska bollar rakt in i banan i farliga lägen, som man som liten knatte får lära sig är förbjudet. Det är helt huvudlöst. Och jag vill inte säga att det är korpen-nivå, det vore att ta udden av mina fem mål, men det är inte ok! Det är inte ok fotboll! 

 

Jag måste tänka på U21-landslaget för att lugna ner nerverna. Vilka hjältar. 18.00 mot England ikväll. Jag sitter bänkad med en Calzone och Ahlgrens bilar. 

 

Jag kan tänka på poker också. Det går alldels utmärkt. Mitt spel är väl hyfsat stabilt. Men framför allt så springer jag  som om jag hade ett packe knivbeväpnade gängmedlemmar efter mig en lördagkväll på Hisingen. Det är ju lätt att tro att man är guds gåva till pokern när man går bra, och visst spelar man säkerligen bättre med idel vinster i ryggen och gott självförtroende. Men jag skulle ljuga för mig själv om jag sa att jag inte har haft tur, eller snarare ingen otur alls. Jag tror det är viktigt att tänka på de goda tiderna när man sedan kommer till en längre svacka.

 

Som häromdagen när det satt tre trevliga norrmänn på mitt bord. De hade tidigare fått in 300bb+ var med K2o mot 56s preflopp. De gillade spelet med andra ord. 

 

Norrmannen till vänster om mig, med en prydlig mustasch, 3-betar stort för 15:e gången i ordningen genom att slå upp ett 100-bet till 800. Jag sitter bakom och viker upp QQ. Slår om till 2200. Den fina mustaschen har 8-9k bakom och jag täcker honom. Alla viker till normannen som synar snabbt. Flopp J-hög med två ruter. Han kliar sig i moppemuschen och donkar 3k. Jag ställer in. Han blixtsynar och visar AKr. Turn A och jag säger "nice hand" och börjar räkna upp marker innan rivern kommer med en söt liten tant. 

 

Sånt spring lever man med för dagen. Då är det inte svårt att spela poker. Upp 1600bb på tre 6-timmars sessioner. 

 

Längtar till Main Event. Folk har hört av sig och vill köpa procent utan att jag ens pratat om att sälja. Antar att de vill vara med i detta otroliga turande på ett eller annat sätt. Själv skäms jag lite åt tanken på att folk skulle investera hyfsat med pengar i mitt pokerspelande, då jag känner mig dum om jag torskar andras pengar. De borde lägga pengarna på ett badkar med öl istället. Eller satsa på en bättre häst. Det finns så många bättre hästar än jag. 

 

Å andra sidan är det ju deras val om de kommer till mig och då kan jag nog ändå tänka mig att sälja av några karma-procent. Plus att det är kul med lite support längs vägen och bra för hjärtat att inte investera allt själv. Kan Darwin Moon finalborda så kan väl jag...

 

Jag kan åtminstone slå tre pass på egen planhalva. Och det kan ju räcka en bit. 

 

På fredag bär det av! 

 

Har börjat smälta söndagens oväntade klonk i Sunday Millions lite. Veckan har dock försvunnit i ett töcken då jag inte sov en timma mellan söndag/måndag och hade bokat middag med Optikern och Kagrenajävel för att gå igenom detaljerna för lördagens bröllop. 

 

Optikern ska alltså gifta sig. Klart han ska! Jag och Kagrenajävel har fått äran att agera best-man. Det var ett djärvt val, men han är ju också en gambler i hjärtat den gode Optikern. 

 

Hur som helst. En hektisk vecka med kronisk trötthet. Men åter till Sunday Million. Minns inte särskilt mycket från själva turneringen och har inte orkat gå igenom handhistoriken. Vann ett par flips längs vägen förstås, men fick aldrig in det "dåligt" så att säga. Det vill man ju inte få, nej...

 

In på finalbordet kom jag in som sjua med cirka 5,6 miljoner, med blinds på 125/250k. Det var dock väldigt jämt. En stackare satt med bara 2bb, men resten hade mellan 5-9 miljoner. 

 

Var ju lite upphetsad över att vara där och kollade igenom prisstrukturen. Man är ju ingen Eisen direkt när det kommer till finalbordsvana i såna här turrar. Svalde en extra gång och kom fram till att nu blir det lågvarianspoker för varje placering är ju typ värd en jädra massa. Det var nästan så jag önskade att jag skulle få riktigt sketna kort i början så jag bara kunde folda och se folk åka ut. Men herren ville annorlunda...

 

Shortstacken åkte snabbt ut och vi var 8 kvar vilket gav cirka 14k dolls, vilket jag i vanliga fall hade hoppat jämnfota över krossat glas för att få sätta tänderna i. Men nu var förstapriset 174k...

 

Plockar upp AK UTG+1 efter bara några händer. UTG höjer 500k. Småjobbigt läge. Finns alla möjliga alternativ här. Syn, 3-bet, ställ? Då jag knappast betraktades som någon galning vid bordet så kändes 3-bet inte så kul. Min range blir ju väldigt smal och jag kan samtidigt skrämma bort just de händer som jag vill få in det mot (sämre ess och dylikt). Show känns inte heller kul med 22bb och UTG öppnar. Visst är chansen stor att jag tar hem potten pre och kan slicka i mig nån miljon. Men vid syn lär jag sällan leda. Så jag valde att flata. Vilket jag gillar. Om det blir aggro-action bakom, med flervägs allin, kan jag ändå slinka pre. Jag maskerar min hand och kan i bästa fall få ut maxvärde av den. Även om jag så klart kommer att kunna bli bortspelad ibland också. Men nu synade jag i alla fall. Ytterligare en syn bakom av en förfriskad finne. Så kommer det till knappen som stoppar in 6 miljoner. UTG foldar efter lite betänketid (han foldar 88) och jag tar givetvis synen, även om pulsen i detta läge säger åt mig att helst folda och doppa huvudet i en hink med isvatten och vodka. 

 

Blir så klart överlycklig av att se motståndaren ha AQo och min hand får stå. Kommer till och med en kung på river för att verkligen cementera det hela. Plötsligt var jag chipleader. En smått chockartad känsla...

 

Spelade väl sedan rätt standard. Inga stora utsvävningar, försökte mest plocka ner småpotterna vid läge och låta de andra slå ut varandra. Lyckas dubbla upp en shortstack med QTo mot QQ (knapp vs lilla blind) men får snart tillbaka de markerna med samma QT (knapp vs big blind) mot KJ där han bara flatar och floppen kommer T9x.

 

Med fem eller sex kvar hittar jag så turneringens andra AA på big blind. Det blir magiskt då cut off plockat upp AK och han 4-betar mig all in med ett (gl ;)) i chatten. Jag svarade med ett mums och redan på turn drog han dött. Uppe på 17 miljoner! Nu kändes det rätt bra...

 

Några varv senare hade jag 15-16 miljoner och vi var 4 spelare kvar. Fyran fick 63k, trean 92k, tvåan 130k och ettan 174k, som sagt. Så det gällde att hålla tungan rätt i mun. Östatskillen som låg sist ville febrilt få till en deal, men den ena finnen svarade bara kallt: "I'm here to gamble..." Typiskt dekadenta finnar...

 

Jag svarade ingenting då jag inte kände att jag vill outa mina tankar om det hela om det ändå inte skulle bli nåt. 

 

Självklart så lyckades finnen som ville "gambla" dubbla upp öststataren så de skiftade position. Karma av något slag, antas det. Nu var jag och en andra finne i topp. Fördelningen låg på (cirka) 21 miljoner på "finne-som-inte-officiellt-vill-gambla", dybban 17 miljoner, Östataren 10 miljoner, "Finnen-som-vill-gambla" 6,5 miljon. 

 

Blindsen låg nu på 250/500k och jag hittar QQ UTG. Höjer till 1 mill och ber till gudarna att den shorta finnen ska pusha på lilla. Och jag får mina böner besvarade. Och jag jublar som om Jesus kom ridande på en åsna. Som om jag hade palmblad och obegränsat med karma-reserv. 

 

Gillar dock inte att CL-finnen kallsynar från big blind. Jag börjar må riktigt dåligt över det och har plötsligt kastats framför helvetets portar där jag ska få välja vilken dörr jag vill kliva in i. Jag kan ju vika och med bra chans klättra 30k i pengar utan att riskera något. Å andra sidan, nu ville jag vinna det här. Jag hade fått smak på det. 

 

Ville dock ändå bara gömma mig bakom ett träd och slippa välja dörr. Vad kallsynar han med där? Isolerar han inte bara med händer som jag står mot? Men ändå: 4-handat mot två finnar. Jag kan inte vika tanterna. Det går inte. Jag stoppar och hoppas på något slags mirakel. Gambling-finnen har A6o och CL-finnen KK. Så klart. Så klart. 

 

Brädan blir låg och både jag och gambling-finnen bustar. Jag har dock mer marker så får tredjeplatsen, vilket var en rätt viktigt del i min beräkning...  

 

Inombords är jag överlycklig för 92k (770k sek) så klart. Det är min största cash efter snart 10 års spelande. Samtidigt var väl det här min chans att vinna den där millions. Så klarar man inte av att lägga tanterna en gång i livet...

 

Det var det i alla fall och nu får man väl nöja sig med finalborden i Söndagssteken och 500-rebuy på CC de närmaste tio åren. Och det är inget fel med det! 

 

Vill i alla fall tacka så ödmjukast för alla glada tillrop och grattis jag fått under veckan. Det värmer väldigt.

 

Om två veckor åker jag mot Vegas. Är inte helt klar över mitt spelschema, men ett par 1k-1,5k event lär det bli och sedan Main. Jag ser fram emot det något oerhört. Och hoppas ni får fler tillfällen att gratta...

Jag upphör aldrig att förundras över världen. Varje dag inser jag något nytt om människan. Till så sent som för någon vecka sedan hade jag till exempel ingen aning om att det finns rätt många personer som tror att jorden är platt. 

 

Jodå, platt som en pannkaka. Jag fick en massa youtube-klipp länkade till mig där tesen "bevisades". Den som inte fattade var utom hjälp. Månlandning var också en myt. Den har jag hört förut så den var jag dock beredd på. 

 

Själv har jag svårt att argumentera mot att jorden skulle vara platt eller att månlandningen är en myt. För jag har ju egentligen ingen aning. Och de som brinner för sin sak är pålästa och kan säga saker som man som insatt har svårt att säga emot. Annat än att det låter sinnessjukt...

 

Men det är liksom inget argument som biter riktigt.

Om man tänker logiskt så förstår jag dock inte varför världens stormakter skulle gå ihop och mörka en sådan sak som att jorden skulle vara platt? Fatta hur mycket tid och resurser det måste ha krävts? Och hur lojala den inre kärnan måste ha varit under åren.

Själv blir jag bara matt av att tänka på sånt där. Folk får väl tro att jorden är en pannkaka då. Jag bryr mig inte om den är det eller ej. Eller om mänskligheten blivit lurade under århundraden. Det är liksom för stor sak att greppa.

Jag är mer intresserade av mysterier som påverkar min vardag. Som om man ska skölja av disken innan man ställer den i diskmaskinen? Jag står helt villrådig när det gäller den frågan. Norrländskan är bestämd på att jag ska skölja av disken. Men min fotograf Johan hävdade med bestämdhet förra veckan att man absolut INTE ska göra det. Att maskinen mår bra av lite skit. Och jag har ju ingen aning så vem ska jag tro på?

På tal om fotografer så har vi idag släppt ett litet avsnitt där jag träffar Martin Jaacobson i London. Det blir mest prat om någon hand från finalbordet, hur livet ser ut som världsmästare och om han köpt något för pengarna?

Martin har redan hunnit ta sig till Vegas nu. Och jag har extrem Vegas-abstinens av någon anledning, men får vänta några veckor till på den resan. Imorgon åker jag till Stockholm för att spela SM på CC, vilket lindrar abstinensen något. 

Vi kanske ses där?