dybban poker

Wow. God morgon. Eller God kväll. Jag har ingen aning om vilken tid på dygnet det är. I Las Vegas sover man aldrig. Det är många intryck som ska smältas in. För en pokernörd som jag själv är det här drömmarnas stad. Man kan verkligen spela poker dygnet runt, både turrar och cashgame, på alla nivåer.

Jag har inte lyckats fota så mycket än, det har varit för mycket annat att tänka på. Jetlagen har inte riktigt lagt sig. Och den tryckande värmen gör inte saken bättre. Jag har varit konstant mosig i huvudet.

Spelade aldrig Event #36: No-Limit Hold’em 1000 dollar. Kom fram till att det var en riktig lottoturre, då man bara börjar med 3k i marker. I stället gick jag till Venetian, som har världens bästa turneringsschema just nu, och spelade en 350 dollar deepstack. 12k i startchips och 40 minuter blindsnivåer. Det är den största turre jag spelat räknat till deltagare då 750 personer deltog. Första priset låg runt 50 000 dollar.

Värdet på denna turre var helt enormt. Jag har aldrig spelat mot så många dåliga spelare i hela mitt. Dåliga, men trevliga. De ultimata motståndarna alltså. Medelåldern var, med svenska mått mätt, hög som Bob Marley. Ett tag var jag den enda under 60 vid mitt bord. Bara att höja, höja och höja med andra ord. Fick man motspel var det bara att lägga, då hade de något.

Turren började bra då jag för första gången fick en straight flush i livespel. Synade en höjning med 56 i spader och floppen kom 4 7 A, fyra och sju i spader. En gubbe betar ut, en annan synar, och jag slår givetvis om med mitt monsterdrag. Den första gubben slår dock om igen och den tredje viker. Jag blixtställer trots att vi både är riktigt djupa. Han synar ännu mer blixt och vänder upp AJo. De här grabbarna kan inte lägga ett ess om de så blir hotade med kniv.
- Just a flushdraw? sa gubben och kollade lite hånfullt på mig.
- No, a straight flushdraw sir, svarade jag med betoning på straight.
Turn blank, men river var en mycket vacker spader åtta. On your bike!

Resan gick vidare. Tyvärr blev spelet lite hårdare ju färre vi blev kvar, det var dock långt i från perfekt. Efter tolv timmars spel hade jag spenderat de tre sista timmarna med att folda och försöka sno det jag kunde. Var extremt kortkall. Så när jag äntligen tittade ner på en kvalitetshand, AK, så kändes den helt oslagbar och jag ville bara få in mina drygt 20 big blinds så fort som möjligt. Så med blinds på 1500/3000 ante 400 trebetade jag mina 63k all in när cut off höjde till 9k. Då jag dessutom satt på knappen kändes det som ett givet move.  Det blev dock blixtsyn av QQ. Ett ess på flopp fick mig rätt bekväm. Medan damen på turn inte var lika rolig. Ut som 92:a av 750. Det kändes som en minibubbla då 72 fick pengar. Riktigt surt var det faktiskt, då det hade suttit fint med en cash i första turren för att öka på självförtroendet lite.

Nu blir det bara cashgame i några dagar. Optikern lipar fortfarande för att han åkte på två set mot set, där han hade underset, under första dagens cashgame. Det blev en mycket dyr historia. Så jag hoppas att han får lite medflyt nu, han blir så grinig annars.

Redan nu finns det många historier att berätta. Men jag kommer inte i håg dem, är som sagt helt mosig i huvudet. Hörs vidare.