dybban poker

Det här med listor och utmärkelser har alltid varit min grej. De ser dock aldrig ut som jag vill, så jag har helt enkelt fått knåpa ihop några egna för året som gått. Då kan man ju dessutom vara med själv hur många gånger man vill.

Årets prestation: Frugan, som har stått ut med dybbans fanatiska pokerspelande ännu ett år.  

Årets pokerresa: MikeTimes gård. Inte trodde jag att pokern skulle ta mig ända till Kumla.
Och inte trodde jag att det kunde vara så förbaskat trevligt där.

Årets pokerresa 2: SM i Tallinn. Den resan blev allt och lite till. Ingen klonk, men vilka lirare man träffade. Pokerstar, Sjökapten och den helkroppstatuerade värmlänningen Stefan bland annat.

Årets stoltaste: Dybban, när han fick Lapproffes "rosa marker" för årets bästa pokerblogg.

Årets bästa placering: Det blev inga storklonkar direkt, men det är ju svårt när man inte spelar så många turrar som man kan storklonka i. Mest prestigefyllda placering blev tredjeplatsen i Unibets SM i fixed limit.

Årets äckligaste: Optikern, som käkade upp en Ahlgrensbil som suttit i dybbans näsa för 100 spänn.

Årets "Jag skiter i pengar": Isildur1. Att gå från 50 miljoner plus till 20 miljoner minus på några veckor är rätt dumt.

Årets uppkomling: Lillbrorsan, som slapp sommarjobba på grund av alla pokervinster.

Årets citat: "Men han kanske ville bluffa". Frugan försöker försvara en tomte som synade ner min all in med hålstegdrag och drar ut. "Nej, man kan inte bluffa genom att syna." "Men han kanske trodde det."

Årets lataste: Dybban, som fortfarande inte tagit tag i en enda rakebackdeal han fått under året.

Årets upptäckt: Nässjö pokerklubb. Hur har jag kunnat missa den under alla år?

Årets segerdans: Optikern, som efter en vinsthand på Comsopol avgrundsvrålade och lappade till motståndaren i baken.

Årets "Jag fick det roligaste jobbet": Valterego. Lyckades charma poker.se som gav honom jobbet som chefredaktör. Låter som ett jobb man kan leva med om man älskar poker.

Årets "Jag är där det händer": Mattias "Pokerstar" Andersson. Jag förstår inte hur mannen lyckas, men det verkar alltid hända något sjukt där han befinner sig. Allt från dödshot från motorcykelgäng till snubblande gubbar och dödsfall. Det kan väl knappast vara en tillfällighet?

Årets blodigaste: Dybban. Jag vet fortfarande inte hur jag kunde få en genomblodig skjorta på Tallinn?

Årets pengako: Min personliga bankman Henke. Tack för allt!

Årets krutgubbe: Lapproffe. Om rikedom enbart mättes i livserfarenhet skulle denna norrlänning vara Bill Gates. En rätt så annorlunda Bill Gates, men förbaskat intressant, rolig och rakryggad.

Årets prestation 2: Optikern, som stupfull lyckades vinna sex heads up matcher på raken mot dybban på en kväll. Att han var berusad var dock bara till hans fördel, han hade aldrig klarat det nykter.

Årets sorg: Örgryte åkte ner i superettan.

Årets sorg 2: AIK vann SM-guld.

Årets "move": Norrlänningen på Cosmopol som något överförfriskad reraisade rejält och blev så exalterad att han slängde sina kort i mucken så att handen dog.

Jag lägger till fler när jag kommer på. Alla andra är självklart också välkomna med förslag så kan jag lägga in dem med.