dybban poker

En av grabbarna på kasinot kom fram till mig ikväll med något lyriskt i blicken. 

- Ska du flytta in hos Ken!!?

 

Det gjorde nästan lite ont att berätta att det bara var ett aprilskämt. Han liknade en ledsen hundvalp. En jädra stor hundvalp. 

 

Men det är lika troligt att Svenska Spel lägger stålar på en Spanien-resa för att filma någon som halsar en vinare på 12 sekunder som att jag lyfter 200 kilo i bänkpress innan året är slut. 

 

I övrigt verkar Mr Poker nu lämna bloggosfären igen. En får tacka för alla 300 inlägg om min person. Kändes ett tag som att jag hade fått en stalker av sällan skådat slag. Tror Ken hade posters av mig hemma på väggarna. Såna där som han kastade pil på. Mitt ansikte var helt igenmurat av små hål. Smått creepy. Som en tvångströja.

 

Men när ingen tittade klappade Ken mig ömt på kinden, för egentligen ville han bara ha en kompis. 

 

Med en osannolik värdighet lämnar Mr Poker med orden att han inte slutar skriva på grund av pengar. Det är inte på grund av pengar han slutar skriva. 

 

För att i nästa andetag förklara att Pokerlistings inte ser hans riktiga värde. De betalar för dåligt, så nu drar han...

 

En oväntat ihålig och paradoxal sorti. Eller var det bara ännu ett aprilskämt?