dybban poker

Vakna. Äta baugette och små youghurtpaket till frukost. Skita. Åka till Eroski och handla mer baugetter, samt fylla på öl- och ginförrådet. Smörja in sig med solskyddsfaktor trettio. Sola. Läsa Bukowski. Dricka öl. Kasta boll i vattnet. Äta baugette med tonfisk. Läsa. Märka att det vita fläsket blivit rött. Duscha. Dricka varannan öl, varannan gin. Spela Chicago. Dra ut på finrestaurang. Försöka förstå menyn. Käka Paella. Ta en whiskey. Ta taxi hem. Spela mer Chicago. Sova.

Verklighetsflykt. Det är något perverst med att åka på solsemester. Plötsligt är man tillbaka i apstadiet och behöver bara tänka på att äta, skita och sova. Omvärlden finns inte, man bor i en bubbla. Jag visste inte ens hur det gick för Sverige mot Malta. Och tur var väl att jag missade den matchen. Hur som helst var vår bubbla fenomenal. Vi fick tag på en fyramiljonerslägenhet, trettio meter från havet med en utsikt bättre än ett vykort. Pris 700 euro i veckan, plus städning. Jag förstår fortfarande inte hur det gick till. Frugan fixade.

Tiden ägnade jag bland annat åt att läsa böcker. Den som gjorde störst avtryck var Charles Bukowkis ”Postverket”. För er som inte läst Bukowski och gillar råa, men ärliga böcker om det mänskliga livet rekommenderar jag denna dagdrivare och suput till författare. Till en början kan det tyckas att det enda han tänker på är supa, spela på hästar och knulla, men under ytan vilar en taskspark mot den amerikanska drömmen och en hård, brännande skildring av verkligheten ur arbetarperspektiv. Långt borta från den på Mallorca. En vän sa till mig en gång.

-Ingen beskriver det fula så vackert som Charles Bukowski.

Hon är nära saningen.

Men det har inte varit en intellektuell resa. Det kan jag inte skryta med. Sola, äta, dricka gin och se på utsikten. Det har mest handlat om apstadiet alltså, även om ingen av oss fyra, dybban, optikern, Minna och Hanna, har trampat i klaveret överdrivet ofta. Vi är ju vuxna nu. Vi frostar av frysen och vattnar blommorna två gånger i veckan. Optikern skällde ut en servitris som lade is i hans Whiskey.

- No ice I said!! No ice!

Och grannarna knackade argt på övervåningen när vi spelade Chicago och lyssna på musik till småtimmarna. Det var väl det enda. Annars höll vi oss på mattan.

Det blev inget spel på Casinot. Inga turrar var tillgängliga under veckan och de hade bara två cashgamebord med 2,5/5 euros blinds så utbudet var inte strålande. Så vi sket i det. Och jag har inte ens tänkt på poker under hela veckan. Skönt. Men nu ska det liras. Från en bubbla till en annan.