dybban poker

Jag tog kärran och kärringen till Göteborg i lördags för att spela Cosmopols SuperWeekend. Solens strålar har smekt oss sen dess. Till och med lockat fram ett par fräknar.

Eftersom jag missade SpringWeekends main event var jag nu riktigt sugen på att spela. Inköp 3300kr, startstack 30k och utmärkt struktur för ett 2-dagarsevent väntade. Turren började redan 13.30, så jag anlände någon halvtimma sent. Så här i efterhand borde jag nog ha kommit två timmar sent i stället. För jag började med att donera marker friskt till de flesta på bordet. När jag, efter ett spel som en full norrman hade gjort bättre, bara fick 9k kvar bestämde jag mig för att ta en paus. Köpa en öl. Sen tvingade jag dybban att inte göra en enda bluff, eller spela en enda spekulativ hand på två rundor.

Snart var hjärnan intakt och jag kunde börja tänka som en normalbegåvad människa igen. Varför vara kreativ när det ändå är ABC-poker som ger resultat? Min markerstapels återfödelse hade börjat.

Farsan frågade efter turren om jag hade haft någon tur. Jag svarade först nej, men det finns förstås olika sorters tur i poker. Att jag fick in hela stacken all in preflopp de två gånger jag fick AA i turneringen är ju en form av tur till exempel. Så visst hade jag haft min beskärda del lycka när det efter tolv timmar var dags för finalbord, även om man som pokerspelare gärna vill hävda att det bara berodde på mitt briljanta spel.

Då det bara var knappt 50 deltagare med så bestämde vi gemensamt att spela klart turrren samma dag.

En av Casinots cashgamesgrinders var i gigantiskt chiplead. Jag låg bland de sista. Resultatet av turneringen visar dock att man alltid har en chans när man tagit sig till finalbord. Man ska aldrig ge upp.

Jag började med att dubbla när jag fick in hela stacken med KJ på floppen KQ4 med två klöver mot AQo.  Med fyra spelare kvar tvingades jag sedan till en stor coinflipp med AQs när jag blev synad av bordets chiplead med 55. Brädan blev J 10 8 10 8 och jag gjorde en viktig uppdubbling med A-hög. Det var dock den enda flippen som jag behövde ge mig in i med hela stacken under hela turren, vilket jag får vara nöjd med. Det utmärkta strukturen låg givetvis bakom det. Det blev ingen lotto här inte.

Efter 15 timmars spel, halv fem på morgonen, orkade vi utmattade inte spela mer. Då var vi bara två kvar som hade lika mycket marker. Vi delade på cashen broderligt, även om jag i ett mer humant tillstånd säkerligen hade velat spela klart.

Men att utmattad, efter ett gott dagsverke, gå hem med ett par månadslöner på fickan kändes ändå helt ok. För ovanlighetens skull kände jag mig värd en pokervinst.

Söndagen spenderades med Annelie, Optikern och "Hannanas" på Liseberg. Dagen till ära firade vi med åkband. Men det är förstås en helt annan historia. En underbart solig en, med fräknar.