Att förlora allt, men ändå ha allt kvar.

När jag var liten grät jag aldrig i skolan. Hur ont något än gjorde så höll jag inne tårarna. Så länge det var torrt på kinden kände jag mig stark. Som äldre tycker jag ibland det kan vara tvärtom. Det är de som vågar gråta som visar sig starka.

Just nu är det väldigt svårt att hålla känslorna inom sig när man följer vad som händer på Haiti. Som under intervjun med en man på ön som precis fått sitt hem förstört och nu bodde under en matta. Reportern frågade:
- Hur känns det att ha förlorat allt?
- Just nu är jag bara mycket lycklig. Hela min familj har blivit välsignad med livet.

Ord värda en tår. Det finns ju glädjetårar också.

Kommentarer
Postat av: Minna

Fint min man.

2010-01-18 @ 16:47:42
Postat av: dede09

Det är sjukt hur bortskämmda vi är i vårat trygga kanske lite för trygga Sverige, man blir avtrubbad av alla nyhetssändningar...

Var i Dakar för ca 8år sedan och var helt knäckt efteråt med den fattigdom som finns där, vi har det bra, ibland för bra...

2010-01-19 @ 10:05:36
Postat av: dybban

Så sant.

2010-01-19 @ 13:25:27
URL: http://dybban.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0