dybban poker

2k turren igår kväll började uruselt. Efter en timmas spel hade jag gått ner mig från startstack på 10k till under 8k. Jag hade planerat att vara rätt aggressiv, spela många potter och bygga stack tidigt. I stället var jag ruggigt tight och spelade få händer under första timman. I en av dessa var jag såklart tvungen att överspela en AK utan träff och förlorade en del. Anledningen till mitt tröga spel var korttorka och William Thorssons lillebror som satt till vänster om mig och var tvungen att reraisa i tid och otid.

Efter drygt 2 timmar hade jag fortfarande bara startstack. Då plockar jag dock upp AA i rätt läge på big blind. Någon höjer och en shortstack med 5k ställer på knappen. Jag väljer att bara syna och lämna 5k bakom. Ursprungshöjaren synar. Flopp 234 i hjärter. Jag har hjärter A och ställer rakt ut. Får syn. Shortstacken visar 1010 och den andre JJ. Mina AA får stå och jag kommer upp mig ordentligt. Det blir starten på dybbanshow.

Efter detta går nämligen allt som tåget. Får en riktig rush med typ 15 kvar (ca.60deltagare) och är snart stor chipleader. Det är ju alltid en stor fördel att ha mycket marker innan finalbordsbubblan då man kan sätta press på mellanstackarna som bara vill ta sig in i pengarna. Detta gjorde jag med och lyckades få folk att vika rätt många händer. 

Helt plötsligt är vi bara fyra spelare kvar och jag är fortfarande i ledning. Då kommer en hand som jag inte är särskilt nöjd med. Jag har typ 180k i stacken. Tvåan, en duktig lite äldre spelare som jag vet är ute och spelar mycket dyra turneringar, ligger tvåa med 100k. Han är mycket aggressiv. Jag sitter UTG och höjer med AJ. Alla foldar till tvåan som sitter på big blind. Han smyger upp sin kort och går ganska snabbt all in. Jag får ett väldigt svårt beslut. Mina tankar kring handen gick så här:
Jag vet att han kan göra detta move med ett sämre A och låga pocket. Kanske även med KQ. För han vet att jag absolut inte ville dubbla upp honom och tappa min klara chiplead. Han har dessutom precis sett mig tvingas syna en all in med A4 sen en shortstack gått all in efter att jag höjt. Så han vet att min range för att höja är rätt stor och chansen att jag lägger mig är bra. Han skulle iförsig kunna ha AK eller AQ. Kanske även så bra som 1010 till QQ. Med AA och KK tror jag inte han ställer så snabbt. Jag går i alla fall in i tanken under en bra stund och är sjukt nära att folda för att inte riskera något. Sen börjar jag ändå tänka att om jag vinner denna är jag oslagbagbar och kommer ha typ 2/3 av markerna i spel . Någon säger time och jag vet att jag borde folda, men tror verkligen att det är ett move och att jag som sämst har 50/50.
- Syn.

Han slänger snabbt upp KK och jag känner mig totalt överkörd och ångrar så klart min syn direkt. Att dubbla upp den farligaste vid bordet och dessutom tappa alla fördelar det innebär att vara chiplead är ju väldigt onödigt. Men girigheten tog över. Nere på 80k efter det misstaget. Men repar snabbt mod och vinner en bra pott redan handen efter med J10s när jag synar en raise och får se floppen 1066. Jag checkraisar all in och motståndaren viker efter en stunds tvekan 33.

Spelet böljar och snart har vi suttit över nio timmar och spelat. Börjar känna lätt trötthet. Nere på tre ligger jag sist, men är fortfarande med. Då kolliderar mannen med KK och norrmannen som är kvar i en stor all in. AK mot 99. Niorna står och norrmannen slår ut KK-mannen. Jag är helt slutkörd och norrmannen har typ en fyra gånger så stor stack så jag tackar snabbt ja till norrmannens deal. Jag fick 31k och norrmannen 37k, från ursprungliga fördelningen på 24k till tvåan och 44k till ettan. Visst är det alltid kul att spela om det, men jag fick i stort sett 7k gratis då min chans att vinna kanske var ungefär 25%.

Hur som helst var det riktigt skönt att äntligen casha i en liveturre igen. 31k är ju inte kattskit för en fattig journalist. Ikväll bär det av till casinot igen för en galen 200kr rebuy turre.